Alltså VEM tror jag att jag är?! Hur kan jag sitta och godmodigt trycka i mig en glass på centralstationen i malmö och hävda för er att jag börjat komma i tid?! Just efter att jag skickat iväg inlägget började jag få onda aningar... Det var liksom för lugnt för att vara sant. Kollade biljetten så att det var rätt datum: det var det. Rätt tid? Jajamen. Men sen slog sanningen mig som en liten sten med en kraft lik David med slangbellans. Tåget skulle ju gå från Malmö Syd. En helt annan station ca tio minuter därifrån! Jag slängde mig in i en taxi och orden forsade ur mig och han körde och han körde som om det gällde hans förstföddes liv. När vi sniglat fram mellan vägarbeten i fem minuter skakade han på huvudet och sa "Uj uj, den här kommer aldrig att gå". Men när jag då ville ge upp och hoppa av där och då sa han "Kom igen! Vi försöker!". Och det gjorde vi. Rally genom Malmö City och nu sitter jag här på tåget, med två minuter tillgodo. Hundra kronor fattigare, en vän rikare och med lättnaden av att veta att jag inte har blivit en minut äldre!
jag tror det där är ett familjedrag, jag lyckas OFTA dyka upp på helt fel plats. flera gånger har jag gått till helt fel ställe när jag ska på konsert t.ex. lite skämmigt.
SvaraRadera