Den längsta dagen

Vid en närmare titt på bilden upptäcker jag att rubriken kanske borde varit: Det längsta ögonbrynet. Men ja ja. Jag har i skrivande stund min punktliga fredagliga gråtattack. Vi är trötta nu. Väldigt trötta. Den här veckan har vi inte haft en enda ledig stund då alla är med på varandras nummer. Aldrig har vi känts så oförberedda inför en lördag och det kostar på i energi och nerver. Jag skulle kunna somna på stående fot men ska istället ha genrep om tio min. Wish me luck!

Tango, vampyrer och kärleken till staden

Uuuuhhh, nu slår blixtarna ner precis runt omkring min lilla lägenhet och efter några sekunder skakar marken av ett mäkta dunder. Det är ju lite mysigt att vara inomhus när det är åskväder, men lite tråkigt när man är själv.

När jag gick hem från SVT för två timmar sedan, då, då var det riktig vår. Staden var magisk. Det var varmt, alla satt på uteserveringar med vin, nachotallrik eller kaffe och kaka. Körsbärsblommorna är nästan på väg att slå ut. Koltrastar sjunger på varje hustak och på Katarina Bangata satt en man och spelade ljuvliga spanska toner på akustisk gitarr. Hela världen stod stilla för en stund. Eftersom det är sista torsdagen i månaden är det Sofo-night och butikerna i mina kvarter har öppet till nio och bjuder på vin och snacks och rabatterade priser. Åh, den här staden. Jag älskar den.

Den här veckan bjuder på många överraskningar. Idag har jag t.ex fått reda på att jag i ett nummer på lördag ska agera tangokavaljer till Lisette... Japp... paniken är ett faktum. Men wtf. Jag ska köra på så gott jag bara kan.

Nu är jag verkligen trött påalla vampyrer. Man kan ju inte slå på tv:n längre utan att folk dricker blod och visar huggtänder som den mest naturliga grej i världen. Låt den rätta komma in i all ära och ok för Twilight-grejen, den har jag inte sett eller läst men sen kan det väl räcka? True Blood, Vampire Diaries och vad mer? Det är som att jag väntar på att Simon & Thomas ska börja spika igen folks fönster för att slippa solljus, eller se Hasse Aro börja suga blod av Leif G.W... Kanske bara ska stänga av tv:n?

En butler

Tänk ifall man hade en butler... Det hade i vanliga fall varit rätt så konstigt och lite obehagligt med tanke på att jag bor på 40kvm och James (såklart) mest skulle få sitta i köket och läsa tidningen när jag satt i vardagsrummet och surfade, men just idag... Just idag skulle en James sitta fint.

Först skulle James få förse mig med god hemlagad mat. Givetvis skulle det dyka upp en choklad-dessert med hallon efter maten. Sen skulle han kunna lämna mig framför tv:n så att han i lugn och ro kunde diska all min disk. Tvätta mina smutsiga kläder, gå upp med extrasängen på vinden för att sen dammsuga, dammtorka och skura golven. Eller vänta! Han får ju inte glömma att tappa upp ett bad till mig någonstans där innan han går upp på vinden! Sen skulle James bädda rent min säng (och slänga alla snorpapper under den), tända lite ljus och ge mig lite fotmassage innan jag somnade.

Imorgon skulle James kunna tvätta mina fönster och göra min deklaration. Det skulle han tycka om. Det är ju skönt att sitta ned! Vidare kunda han måla om min hall, eller åtminstone betala någon annan att göra det, sortera mina viktiga papper och rensa i min garderob.

Ja, James. Idag hade du varit alldeles fantastisk i mitt hem.

Då blir man liksom instant... fin

Alltså, jag vet att alla tjatar om detta, men den här kvinnan är så underbar. Jag fullkomligt älskar henne. Dagens avsnitt av Hollywood-fruarna innehöll fler Maria-citat än någonsin förr. Allt hon säger är så jäkla kul! "Vem köper liksom en penna för 600 dollar?" Åh, jag vill se meeeeeeer!

Att vara eller icke vara

Idag är jag inte:

• gullig
• snygg
• snabb i huvudet
• pratsam
• rolig
• företagsam
• fräsch

däremot är jag:

• skitdålig på att laga middag till mig själv (brända köttbullar med lingonsylt)
• full med snor
• 350kr fattigare efter en spending spree på Apoteket
• väldigt skrattig efter att just bevittnat ett av Arns pepptalks med sina mannar...
• orolig över att halsen ska bli sämre
• lite ensam nu när Malin har åkt igen och Robert inte kommer på länge

Ok. Det var det hele för nu.

Förkylning

Attans bananer (ett kraftuttryck jag använde mycket på dagis om nåt gick snett)! Idag är jag riktigt dålig och har inte kunnat sova ordentligt eftersom luften inte riktigt fått utrymme i mina bihålor på väg ner mot lungorna. Vad som täppt till får ni lista ut själva.

Eftersom jag inte kan gå på boot-camp-passet idag får jag istället vara hemma lite längre och öva texten till min nya sång. Sjunga är det inte tal om, men texten kan man ju försöka pränta in iaf.

Igår blev jag så sjkligt imponerad av min vän Thomas Wennsten. Han spelar just nu huvudrollen i musikalen Jekyll&Hyde som sätts upp på mitt gamla gymnasium Tibble i Täby. Överlag överträffar Tibble sig själva nästan vart år i sina oerhört proffsiga musikaluppsättningar men Thomas var så bra igår att jag inte riktigt kan sätta ord på det. Jag visste redan att han var duktig sångare och skådis, men detta tog honom liksom till nya höjder. Om ni inte har något för er nästa lördag så gå och se den!

Eller förresten! Då får ni lova att rösta på mig från salongen först.

Nä, ok, nu är det dags att kliva upp och ruska liv i den här sjuka kroppen.

Söndag på Nytan

Jag har blivit sjuk. Big time förkylning och halsont vaknade jag med i morse. Dock blev det ändå frukost i solen på Skånegatan med dessa ljuvliga människor.

Fullt hus

Dags att ta av lösfransarna och äntligen krypa ner i min lilla extrasäng. Ikväll har jag nämligen besök, inte bara av vackra fröken Molin, utan också av Camilla och Rune ändå från Köpenhamn. Fullt hus med andra ord. En både rolig och hemskt sorglig kväll har det varit. Skriver mer imorgon.

För första gången...

... är jag nervös på riktigt. Varför? Jag vet inte. Det blir ju mer och mer på riktigt, det kan ju vara det. Usch. Vill verkligen inte åka ut. Jag ska från och med nu släppa nervositeten och fokusera på hur rolig den här cirkusen är. Jag tycker så mycket om alla som jobbar med den här produktionen. Så. Känner mig redan lite lugnare av att ha fått skriva av mig lite och med Miles Davis So what i lurarna är det lättare att tänka precis det.

De Molinska skrönorna - live från min soffa

Nu sitter jag här i soffan med underbara Malin Molin. Hon hade lagat mumsig mat till mig när jag utmattad kom hem från genrep. Världens bästa är hon alltså. Efter maten gick vi på långpromenad i Stockholms ljuvliga vårskymning och sen lyxade vi till det med lite Ben&Jerry's.

Känns oerhört konstigt att jag inte ska bo med Malin i sommar. Två somrar har vi fått nöjet att dela bostad i Vimmerby med varandra men i år kommer jag endast komma dit som besökare.

Imorgon är det showtime igen och det känns jättekul. Oerhört tryggt att Malin är här ifall det skulle gå dåligt. Men jag hoppas verkligen att det inte gör det. Jag älskar min sång från Cabaret, Hemulen och jag har slutit fred och jag VILL vara kvar i cirkusen ett tag till.

Om ni vill och orkar rösta på mig imorgon mellan 20.00 och 20.55 så är numret 099-202 07 eller så kan man messa JOSEFIN till 722 11. Puss på er

Paus

Nu är det en kort paus innan genrepet. Jag passar på att vila lite. Rösten börjar verkligen bli trött efter att ha repat min låt om och om igen. Den är inte så soft mot rösten den här veckan. Nu ska det bli första repet med Hemulen-klänningen som jag faktiskt börjar förlika mig med. Ska bli spännande att se om den går att röra sig i...

Ensam

Usch. Jag vet inte vad det är, men jag känner mig så himla ensam. Önskar mig en varm koja i en stor skog där jag kunde gömma mig i en trygg famn för ett tag och blir vaggad och vyssjad. Det är som att jag bär en svårdefinierad oro över mig hela tiden. Kanske är det bara trötthet?! Jag saknar iaf mina trygga famnar.

Ful

Just nu är jag såhär ful och gråtig för att jag känner mig ful i mitt solonummer. Ska få göra ett nummer på lördag som jag älskar och hade sett fram emot. Nu känns det jättetrist eftersom jag känner mig som Hemulen i min kostym. Inte alls vad jag sett framför mig. Men that's life. Gråt en skvätt, bit ihop och var ful med huvudet högt.

Kvällen i punktform

Josefin, Oskar och Julia. En riktig Julia alltså.

Jag får ingen ordning på vad jag vill skriva egentligen så jag räknar upp lite smått och gott av vad min kväll innefattat.

• Läste i Expressen att bara 3% tror att jag kan bli Julia. Det är minst procentantal av alla som är kvar. Då blev jag lite ledsen. Sen kom jag på att alla som läser Expressen är dumma och då blev jag glad igen.
• Sprang till Malmen utan att hinna duscha bort min danssvett bara för att hinna bevittna den ljuvliga damen i röd kalufs på kortet som stå-uppade där. Hon fick konstigt nog öppna hela kvällen, men gjorde detta med bravur. Hon är så jävla rolig och cool helt enkelt. Hennes f.d. kollega från Pang Prego var också fantastisk och det var härligt att komma ur Julia-bubblan och bara skratta lite.
• Överraskade (kan det vara veckans mest använda skämtord?!) gjorde blott 13-åriga Pål Ströbaek som tog över mikrofonen efter sina idoler. Iklädd pappas t-shirt (är den numer en magtröja på dig Pontus?) tog han hela publiken med total självklarhet. Cool kid liksom.
• Mer kan jag inte säga om kvällen utan att få äta upp mitt egna nyligen publicerade inlägg kallat Morr... Stoppar undan sågen för ett tag.
• Att springa på stå-upp utan att ha ätit på sju timmar är en SJUKT dålig idé. Heter man Josefin Reinhard är den i det närmaste fatalt dålig. Jag trodde ärligt talat att min magsäck försökte tränga ut genom naveln för att själv ge sig ut på jakt efter något att stoppa i sig själv.
• Kyckling är skitdåligt att äta. Gör inte det! Jag köpte färdiggrillad kyckling nu för att snabbt få i mig nåt, men jag känner hur dåligt kött det är så jag kunde inte få i mig nåt. Ölkorv däremot. Det går alltid ner. Det, hallonfil och blueberry intense-choklad har jag nu fått i mig i en rasande fart.
• Jag saknar min kille väldigt mycket. Det är tråkigt att vara ensam. Jag ska kanske skaffa en såndär vetekudde som man kan värma i micron och krama på när nätterna känns långa... Men då måste jag ju skaffa en micro också. Dålig idé. Igen.
• Ok. En sista dålig idé som jag fick under denna kväll: Att plötsligt börja följa True Blood. 1. Jag är sjukt lättskrämd. 2. Jag är sjukt lättskrämd. Jag fick stänga av tillslut och nu är jag utan både kille och vetekudde men har istället vampyrer under varje möbel och bakom varje hörn. Fan.

Kostym

Det har ju varit lite olika meningar ibland om vår kostym i programmet. För att undvika dispyter under kommande vecka har jag skaffat en personlig stylist. Hon plockade genast fram detta heta lilla tygstycke som jag nu kommer propsa på att ha på mig under alla nummer framöver. Skönt ett mindre huvudbry.

Satie

Dags för veckomöte med producenten. Idag känns stämbanden lite mer arbetsvilliga... Men klockan är ju bara 08.00 så jag ska avvakta och känna efter lite till innan jag jublar för mycket.

Erik Satie alltså. Det är min kille. Det är ju inte min kille liksom, min kille heter ju Robert, men det är min kille på det sättet att jag diggar honom. Det är i princip det första jag gör nu mer; sätter på min nyinköpta skiva med alla hans gnossieuer och gymnopedier. Om ni inte hör så sätt direkt igång och spotifya. Perfekt att börja dagen med.

Det jobbigaste med att börja en halvtimme tidigare än vad man vant sig vid är att alla ens morgonrutiner blir lite förskjutna... Särskilt en som jag inte kan styra riktigt över... men det blir för personligt att ta upp här på blorren, kanske nån annan gång när jag känner mig mer givmild med mina egenheter.

Sånglektion utan sång

Nu har jag varit på sånglektion i Vasastan. Det blev inte mycket sång eftersom mina stämband varit lite aviga under veckan. Istället blev det många typer av avslappning för att få spänningarna i halsen att släppa. Bl.a har jag fått tungmassage (det gör fett ont, men hjälper med omedelbar verkan), vanlig massage, massa tungövningar och annat göttigt. Nu känner jag mig lugnare inför kommande arbetsbördor i veckan.

Idag är det annars dokumentärernas dag. Jag är inne på min andra dokumentär för dagen: Bananas! på ettan. Fasansfull men fantastisk. Köp kravodlade ekologiska bananer people!

Annars tänker jag mest på stämmor och danssteg just nu. Texten till denna veckas ensemblenummer är.. hmm.. hur ska man säga detta... inte riktigt av det meningsfulla slaget. Mest ett textrabblande och det är sjukt svårt att få den att sätta sig. Det är liksom ingenting att haka fast vid, ingen historia som berättas eller något replikskifte. Bara en lång radda att lära sig. Måste ladda hem den från iTunes så att jag kan sova med den i öronen....

Nu: SÖMN. Imorgon kanske jag ska cykla till repet!

Mitt i dagen

Herre min je. Nu börjar min kropp vara trött. Rösten vill inte jobba alls och jag har fruktansvärt svårt att komma upp ur sängen på morgonen. Vi har dansat järnet hela förmiddagen och nu är det dags för rep av solonummer. Snälla, snälla rösten, sluta jiddra börja trolla!

Lite frisk luft kanske?

Nä, huva (hövva för er som undrar hur det uttalas). Nu tar jag min arga uppsyn och går på promenad. Det är ju faktiskt ljust ute fortfarande!

Morr

Det är fett svårt att inte läsa saker som jag blir negativt påverkad av nu när jag är med i den här tv-karusellen. Folk ska tycka och tänka så jävla mycket och det är svårare än man kan tro att avskärma sig från det.

Och visst, jag är ju en av dem! De som tycker och tänker saker alltså. Jag tycker ju och tänker om i princip allt jag ser. Det är bara det att jag blir förbannad när folk, både i och utanför branschen, verkar tro att vi som är med i programmet har gått in i detta helt utan kritiska ögon till det vi själva gör och är med om.

Givetvis är vi inte nöjda med allt i programmet. Givetvis är vi inte nöjda med allt vi själva gör. Men på vilket jobb är man det? Skulle jag ha avstått från detta, där jag får göra det jag alltid drömt om, där jag får jobba med fantastiska människor, där jag får utvecklas på alla sätt som går och där jag har chans att visa vem jag är för massor av andra människor i branschen som annars totalt struntat i min existens, skulle jag tackat nej till min plats, bara för att det sänds på tv och för att jättemånga andra är bättre än jag på det ena eller andra? Nej. Det tycker jag inte att jag skulle gjort. Och som vanligt när man pratar om sånt här. Om nån nu tycker att det är ett skitprogram - slösa inte energi på det.

Som sagt. Jag försöker att skita i att läsa om vad självutnämnda experter tycker, men plötsligt ramlar man över saker och blir irriterad. Detta är en chans för alla oss som är med. Om nån för fyra månader sedan sagt till mig att jag skulle få göra det jag älskar på SVT på bästa sändningstid hade jag undrat vad de tagit för nåt....

Kom hiit!

Det här är världens bästa kusin Harriet som jag fick hänga med lite i helgen. Jag önskar att hon bodde här i stan så att vi kunde hänga varje dag och skratta och busa och klappa på hennes växande mage. Min lillasyster får gärna också flytta hem till Stockholm. Robert kommer ju snart, han ska bara gå färdigt sin skola först. Den skolan tar förresten in nya elever IDAG och jag håller tummar och tår för Hanna, Malin och Simon. Heja Heja!

Le week-end

Hej hej hej.

Idag har jag bara slappat och umgåtts med fyra av mina favoritpersoner i världen; Robert, kusin Harriet, Oskar och Yai-Li.

Gårdagens liveprogram var så dubbelt och konstigt. Jag var själv inte nöjd med mitt framträdande och tyckte det var ännu jobbigare att se idag på SVT Play. Nåt annat som var jobbigt var att jag från ingenstans fick höra av sångcoachen Zannah att jag var allmän och lite trist i sången. Något hon inte yttrat ett ord om under alla repetitioner vi haft under de senaste två veckorna. Blev mest förvånad just då, men det tog ju såklart också någonstans. Hon kom fram till mig direkt efter programmet och sa att hon var tvungen att göra bra tv och att det var mest därför, men när jag såg programmet själv sen så tyckte jag inte heller att det var så lysande. DOCK känner jag mig jättepepp att ändra på det till nästa vecka. En dag kan man tillåta sig vara lite nedstämd men sen är det bara upp igen och fortsätta kämpa.

TACK till er som röstade och peppade med kommentarer, mess och mail och till er som var i studion och gav er fantastiska support. Jag skulle aldrig pallat det utan er.

Jag är så sjukt glad att jag fick stanna en vecka till. Vi har så oerhört roligt att jag skulle blivit oerhört besviken om jag inte fick fortsätta leka med alla andra och kämpa och utvecklas och ha nervpirr i magen. Det mest ledsamma var att Emmie åkte. Vi har blivit väldigt tighta och jag fattade inte att hon fick åka redan. Hon är så sjukt grym! En annan sak som var helt galen var ju att Kristina hamnade i botten. Kicki är för mig redan ett proffs. Den mest säkra och självklara liksom. Ofattbart. Det gör mig arg och besviken.

Nu ska jag sova och gråta lite eftersom min skatt och glädje åkte hem till Malmö igen. Men imorgon, då är det nya tag och ny träningsvärk som väntar.

I logen

Inte på logen alltså, utan i min loge. Igen. Nu har vi haft ett genrep som gick över förväntan bra. Tyvärr är det ofta så för mig att genrepet är bättre än premiären. Men ikväll, då ska jag försöka ändra på det. Nu blir det lite ingefärsdryck för att lugna nerverna och rösten. Puss och kram på er och rösta nu för tusan gubbar!

Åtta timmar till showtime.

Här sitter jag nu i min loge på SVT (för övrigt Stefan Sauks gamla loge från Let's dance) och väntar på ett rep av öppningsnumret America. Det är långt kvar till dess men jag gillar att komma lång tid i förväg. Nu har jag hunnit sjunga upp, övat mitt solonummer plus alla kameravinklar och fått krama på alla i lugn och ro. Alla är överens om att det är mer nervöst idag än förra lördagen. Någonstans hade man i bakhuvudet då att ingen åker ut. Nu dock... Nu är det allvar och två försvinner på en gång. Fy fan alltså.

En go dag

I 12 timmar har vi repat idag. Non-stop, med undantag för lunch och den vilopaus det blev under de andras genomgång av solonummer då jag passade på att sova.

Det har varit en fantastisk dag. Nu mer än någonsin känner jag att jag verkligen inte ville åka ut. Jag skulle bli så sjukt sur och ledsen att inte få en ny låt att bita i nästa vecka! Och våra coacher! De är fenomenala. Idag har vi repat ensemblenumret om och om och om igen med Roine och hans outtröttliga energi, hans enorma känsla för detaljer, grymma koreografi och otroligt ödmjuka sätt gör honom till en på miljonen. En ynnest är det att få jobba med honom. Och tjejerna! Jag tycker så mycket om i princip allihop. Vi blir tightare och tightare och det är så roligt att jobba med dem. Fan va jobbigt det kommer bli på lördag när två av oss måste förvsvinna.

Jag måste ta tillfället i akt och tacka er för era peppande kommentarer. De betyder så oerhört mycket och de gör att jag orkar vara lite nere ibland och sen skaka av det och bli ännu gladare och starkare (som du skrev Annika). TACK.

Kvällsrep

Parvin kör sitt solonummer. Snart är det jag. Ska försöka hitta energi till dess, men var?

Kult

Jag, Lisette och Frida har hittat en zebra från Fem Myror i en vrå i SVT-huset. Behöver väl knappast kultfaktorn...

Gråtdagen

Idag blev det lite för mycket för mig och jag började gråta under repdagen. Inte riktigt likt mig och jag hatar att gråta inför folk så jag fick låsa in mig på toan och gråta ut lite. Upprinnelsen till att det tillslut brast för mig var att det varit lite schemastrul och i tre dagar i rad har jag varit sist ut att få min sololåt stagead. Sist ut har varit = att inte få nån tid alls med Roine och idag hade alla ett i princip färdigställt nummer och mitt var fortfarande helt orepat. När min tid än en gång försvann efter lunch kände jag mig så stressad att jag bara började gråta.

Sen fick jag hämta mig och skärpa mig och förklara problemet samtidigt som jag med gråten i halsen fick sjunga igenom låten för orkesterledaren Kristoffer. Jag tror att min låt kan bli jättebra och i eftermiddag hann jag äntligen få tid att sätta min låt. Nu är det dock det svåraste kvar: att få den organisk, att få allt att sätta sig i kroppen så att jag inte behöver tänka på vad jag gör. Det tar lite tid för mig det där ibland... Hoppas, hoppas, hoppas det går bra.

Den här veckan har vi ju fått poplåtar som vi ska sätta in i ett eget sammanhang så att de berättar en historia och skulle kunnat vara med i en musikal. Jag har hittat på en bra historia som känns intressant att jobba med och jag hoppas nu bara att jag lyckas få fram det.

Nu ska jag ner och hämta tvätten och diska. Livet här hemma stannar ju inte av för att man jobbar på en cirkus...

Blod, dip och lyckorus

Idag har vi dansat så att mina fötter bokstavligen blödde. Need I say: I'm not a dancer?! Gällande min sololåt kändes det som att väldigt mycket lossnade och föll på plats när jag kom på en egen bakgrundshistoria till sången i eftermiddags. Imorgon ska vi se om det går att genomföra på ett snyggt sätt i praktiken.

Var nyss ute på en långpromenad runt Årstaviken. Så skönt med frisk luft och att få rensa huvudet lite. När jag kom hem blev jag så sjukligt sugen på grönsaker och dip och som tur var hade jag allt vad som behövdes hemma för att det skulle bli ett riktigt frosseri-kalas.

På väg hem från promenaden fick jag en liten lyckokänsla av att jag får jobba med så sjukt grymma människor, både coacher och deltagare. Folk jag har sett upp till hur länge som helst och som jag nu får träffa varje dag. Hur det än går så är jag sjukt glad över den här möjligheten jag fått!

Matkoma

Nu är det efter lunch och jag har lite matkoma. Vi har dansat hela förmiddagen och jag har sår och blåmärken lite överallt. Nu ska vi sjunga med Zannah och jobba på våra sånger med Roine.

God morgon

Frukostdags. Jag gillar egentligen inte att äta just när jag gått upp. Men om jag inte gör det innan Denise galna klass så avlider jag.

Torftigt är bara förnamnet

My God. Jag är så himla trött när jag kommer hem efter dessa repdagar. Och idag har ändå varit värsta softish-dagen om man jämför med förra veckan. Ska som sagt sjunga en ballad på lördag och idag har vi gått igenom sången med pianist och sångcoach. Hade dock bara tio minuter så det blev mest en genomsjungning. Sen har vi repat koreografi till öppningsnumret som kommer bli väldigt mycket mer sprakande än sist. Mycket dans (jag är ju INTE en dansare så jag tyckte det var lite krångligt..) och massa fart och fläkt. Det kommer nog bli grymt till på lördag, men mycket att lära in. Vad det gäller min solosång är jag lite osäker på det förslag på stageing jag fått hittills... men jag tror att med lite övning och lite mer bakgrundshistoria kan det bli coolt. Vi får se...

Fan... jag har så dålig blogginspiration just nu... Det händer sällan... Jag är helt enkelt för snurrig i skallen efter dagen. Jag ska hitta en riktigt rolig och intressant blogg att sno inlägg från snart...

Ledig? Javisst!

Uteservering, vin, yai-li och sol. Och just det... Jag är LEDIG.

Dagen efter

Alltså... Mitt smink som blev så supersnyggt lagt igår av make-upartisten Petra ser inte lika vackert ut idag efter en lång natts sömn. Nä, jag orkade inte sminka av mig och nej, jag tog inte ur linserna och ja, mina tänder är oborstade. Nu dock är första prio MAT. Sen ska jag börja bli nervös för nästa vecka då jag ska sjunga en jobbig ballad. Men en sak i taget!

Nedräkning

Mycket smink, mycket pepp inför ikväll. Nu vill vi rocka röv allihop. Heja heja.

Dagen D (som i direktsändning asså)

Nu får vi hoppas att smink och hår håller i de sex timmar det är kvar till programmet. Är lite halvsliten i rösten men det går över med lite uppvärmning. Då och då känner jag av nerverna men jag är inget vrak... Än...

Doctor doctor...

En sak till!

Vi får ju inte välja själva vilken låt vi sjunger i programmet MEN om ni tittar imorgon kommer ni ändå få höra en liten bit av en GRYM låt som jag har varit med och påverkat så att den hamnade i programmet.

Spetsa öronen så kommer ni få höra de ljuva tonerna av Sveriges coolaste tandläkare!

Tomorrow, tomorrow - be over tomorrow!

Sjukt rolig dag idag.

Jag kan ju aldrig slappna av helt och hållet och känna att åh va bra det kommer gå, osv... Men jag ska försöka sova så snart jag bara kan och ladda och känna lugnet inför den första live-sändningen imorgon.

Genrepet idag var roligt. Det är sjukt mycket att ta in på en gång. Jag ska försöka vara snäll mot mig själv, hur det än går imorgon. Ingenting kommer att vara perfekt imorgon, men det är svårt att tillåta det. Förhoppningsvis hamnar jag inte i botten, men även om jag gör det ska jag försöka att inte bli för deppig och nere.

Den här cirkusen är sjukt påfrestande men oerhört rolig, spännande och lärorik. Jag kan inte riktigt fatta att jag är där och gör allt det där roliga. Det kommer jag ha med mig hur det än går.

Bristvaror

Nu är det sovdags. De senaste två dagarna har varit TOTALT utmattande både psykiskt och fysiskt. Igår fick jag en liten dipp i humöret när jag än en gång började undra om kvinnosynen inte förändrats något sedan stenåldern inom public service! Idag känns det lite bättre efter första repet med den FANTASTISKA orkestern. Jag har aldrig varit i så stort behov av mat, sömn och kramar som nu. Tyvärr är alla tre en bristvara för tillfället men wtf man lever ju bara en gång. På söndag får jag vila lite.

Knak och brak

Idag var en ganska tung dag. Tung, men rolig också.

Dag två med fantastiska Denise Hollands boot-camp training. Väldigt roligt och jobbigt. Kände av min väldigt stela bröstmuskel redan på morgonen och det blev bara värre under dagen. Efter några timmars sång och koreografirep blev smärtan så påtaglig att jag var tvungen att bryta och åka direkt till en kiropraktor. Det ska mycket till för att jag ska bryta från ett rep innan dagen är slut, men när jag varken kunde sjunga eller dansa utan att få kramp i bröstet var det bara att åka.

Jag har inte så mycket erfarenhet av knäckare, men den här killen kändes sjukt bra. Han klämde och knäckte och masserade och tipsade. Det blev lite lättare att andas men gör fortfarande väldigt ont. Han hittade några ordentliga låsningar och tyckte jag skulle komma tillbaka eftersom jag gått med en ond skuldra i några år utan att få den fixad. Nu ligger jag med ispåse under ryggen på kiropraktorns inrådan. Förhoppningsvis ska järnbältet runt hjärtat släppa på torsdag. Hoppas hoppas!

Som tur var ordnade pappa middag åt mig så jag slapp sörja för det bestyret själv. Tack snälla snälla pappa! Nu ska jag bara sova tänkte jag. Det kommer nog inte bli så svårt...

Lyx

Tänk vilken lyx va att få komma till en helt tom dansstudio på morgonen. Underbart!

Intensivt

Idag har varit en sån sjukt intensiv men rolig dag.

Jag vaknade med smärta i höger bröstmuskel. Har åkt på en rejäl sträckning och kan inte andas så bra. Dock var det ju dags för första reptillfället inför lördagens liveprogram så det var bara att köra på.

Dagen började med ett bootcamp pass med fantastiska Denise Holland. Herregud vilken kvinna! Förutom bröstmuskeln kommer jag nog ha ont lite var stans imorgon...

Sen har vi haft sångrep, ensemblerep med sång och koreografib (jag är sååå seg med koreografi... måste sova på det och öva sjukt mycket). Och sen har jag skaffat en twitter! Alla tjejerna i programmet har skaffat en så att vi lättare ska kunna uppdatera om vad vi håller på med.

Hela dagen har varit sjukt rolig men nu är jag så slut att jag knappt kan hålla ögonen öppna.

Tyvärr åkte mitt hjärta hem till Malmö nyss, han lämnade det finaste brevet jag har fått. Om två månader blir vi sambos på riktigt. Jag önskar att dagarna bara flög iväg!

Hälften av gänget

Hälften av gänget. Robert och jag försöker vara alkoholfria. För mig funkar det bra. För Robert som faktiskt fyller år är det svårare att hänga med det här gänget. De är alldeles för givmilda...

Hipp hurra

Idag fyller han år. Min älskade fina. Vi har haft finbesök av Roberts familj och nu ska vi fira med öl på Ljungan. Svårt att inte bli lite gråtig när det är sista dagen på länge tillsammans.

Officiellt

Gött. Nu är det officiellt att jag ska vara med på tv i åtminstone två kommande liveprogram följande lördagar.

Trevligt nog är Västerbottens Folkblad snabba med pepp trots att jag inte synts mer än 5 sekunder totalt i programmet. Ni kan läsa den lilla intervjun och se min ras-bild HÄR.

Idag söndag är förövrigt en jättestor dag... men det får ni veta mer om på morgonen imorrn.

Skattjaktshimmel

Undrar var skatten kan va?

Hemligt

Nu har vi gömt påskägget, jag och Malik. Superhemligt ställe! Om en timme börjar Jakten på Julia på ettan. Där kanske jag skymtar förbi en sväng ikväll.

Promenad i my hoods

Promenad med gänget. Gamla nostalgivägar upplevs på nytt. Lite kvarglömd snö som gumman tö inte hunnit sopa bort hittade vi också.

Påskafest

Spåren efter första sittningen hemma hos finaste mamma Kicki. Vilken påskafton! Vilket väder! Vi har suttit ute och ätit. Jag har det bästa av sällskap med mig ut till Vallentuna. Lillan, Keba, Robert och snart kommer Yai-Li med världens charmigaste tvååring.

Äntligen vår på nytan

Ny ägare på tevere på skånegatan... Capuccinon är fortfarande grym men jag saknar nytorgsrullen och alla italienska bakverk... Well, well. Det här är inte heller helt fel.

Inte riktigt stilla

Sol idag igen! Och visst... det är långfredag och visst... efter att vi var på ett katolskt dop verkar Robert ha blivit mer religös än påven, men idag har vi faktiskt inte varit ledsna en enda sekund.

Igår kväll åkte vi till Hornstull och åt på Judit och Bertil. Kanske Sveriges mest gemytliga och fina ställe?! Vi åt väldans god mat och jag fick en ruskigt god alkoholfri drink (jag hade ju nyss tränat, dåligt att supa på fastande mage då) av bartendern Acke som jag känner sen gymnasiet. Sen fick plötsligt Robert en sten i sin pasta och vips hade vi blivit bjudna på hela kalaset.

Nu har vi varit fett effektiva och hunnit med morgonpromenad (jag) och sovmorgon (Rob), rensning av garderob och undanröjning av massa strunt till vinden, frukost med froosh och äggröra samt dammsugning och andra trevliga aktiviteter. Nu ska vi ut i solen och skita i IKEA eftersom bussjäveln inte går på helger.

Jag verkligen hoppas att den här fredagen är lång eftersom den än så länge är så trevlig. Heja Gud liksom!

Perfektion... Eller?

Till och med den mest gråa torsdag kan spricka upp och bli fantastisk! Sol, träning med lillan och yai-li och en konsert på östermalm på det så är dagen i det närmaste perfekt. Eller ok... Jag ska ta ett kort hemma sen så rubbas perfektionen. Totalt.

Frukost

Är ju det bästa som finns. Särskilt på skärtorsdagen!