Smärtan som kommer med visheten

Ahhhh, jag blir galen!

Detta är fjärde dagen jag vaknar med en outhärdligt värkande käke. Kan varken öppna munnen eller bita ihop ordentligt. Iprenmannen vill inte hjälpa mig.

Ja, ni har väl säkert redan listat ut det; med exakt 13 dagar (otursnumret såklart) kvar till dess att jag inte är ungdom längre skall visheten spränga in i min kropp och det i form av otympliga TÄNDER! Jag har ju redan fått några av dessa emaljerade klokskaper, även då gick det allt annat än obemärkt förbi. Den här gången dock, är det med smärtande övertydlighet livet visar att jag går in i en ny fas (om 13 dagar alltså): 26!

Tjugosex år. Alla vet ju att det är då den glada ungdomen är förbi! Ingen mer ungdomsrabatt. SAS, SJ, Nordea och framförallt Stadsteatern vänder helt plötsligt gemensamt en ryggen och visar med all tydlighet att jag egentligen inte längre är önskvärd där; om jag inte cashar ut dubbelt så många hundralappar som jag gjort innan förstås. För nu, nu är jag ju vuxen.

Eller snart iaf... om tretton dagar. Kom just på att 26 genom två är ju just vårt kära otursnummer... Coincidence? I don't think så?

Tyvärr har ju jag valt att bli barnsligare i år än jag varit någonsin. Mitt trygga arbete har jag sagt ajöss till för att pröva mina vingar som arbetslös artist. Men wtf! Jag får likna mig vid en åldersrebell! Jag gör allt upp och ner och tvärtom. Chef vid 21 och arbetslös och drömmande vid 26 - yeah baby! Fast aaaj, ooooj! Min nyvunna vishet försöker med tydlighet säga mig nåt...

-Talk to the hand visdomstand! Jag ska fortsätta drömma lite till, jag har ju tretton dagar på mig!