På väg nu i ett långsamt tåg som just nu kör ännu långsammare än det var tänkt. Snötäckta landskap åker förbi i sakta mak och nyss stannade vi i Norrköping. Staden som för knappt ett år sedan var relativt obekant men som jag nu besökt flertalet gånger. Både fina och jobbiga minnen kommer tillbaka. Tiden går så fort. Var det inte alldeles nyss sommar där vid stationen i den här staden? Jag hade pirr i magen, bara ben, Joplin-stämma och en varm, trygg hand i min som ibland var tvungen att släppa taget för att peka ut en viktig plats där något roligt eller galet hänt för många år sedan, när handen var en ung pojkes. På ett sätt känns det som igår, på andra sätt har flera år passerat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar