Idolkväll på Cirkus

Igår var det äntligen dags! Jag bokade biljetterna i november, samma dag som de släpptes. Fick ändå bara fyra strö-sittplatser, ganska långt ifrån varandra. Robyns sista konsert på Cirkus! Beckis och Jakob fick varsin biljett i julklapp och Yai-Li fick sin biljett i födelsedagspresent. Värsta bra gänget! Vi brudar möttes upp vid Djurgårdsfärjan. Jag nyss hemkommen från Köpenhamn och Beckis nyss hitkommen från Gbg.

Fint ljus på världens finaste Yai-Li.

The Reindeer-sisters åker båt.

Jakob mötte upp oss på Cirkus. Vi var ganska tidiga för det var två förband. När vi inspekterat våra platser och konstaterat att de verkligen var ganska långt från varandra planerade vi en kupp... Vi ville ju sä gärna stå nere på golvet och dansa och inte sitta långt uppe i salongen. Biljetterna kostade liksom lika mycket ändå... Så vi genomförde kuppen...

Med världsbäst resultat! Vi fick ståplats nära scenen och snart såg vi att andra personer tog våra sittplatser så det var en win-win situation!

Sen kom hon tillslut!

Sveriges coolaste kvinna!

Hon sjöng och dansade så jävla bra. Även om ljudet på Cirkus verkligen inte var det bästa så var konserten en fröjd från början till slut. Typ alla nummer var sjukt grymma. Nästan bäst var nog ändå sista, sista, sista extranumret som var en avskalad version av Show me love! Åhhh, vad fint det var.

Ett litet smakprov från kvällen med världens sämsta ljud och bildkvalité. Varsågoda!

Nedräkning

Ok. Robyn går på om några minuter. Vi har fått grymma ståplatser och är världens bästa gäng. Det har kommer jag minnas så oerhört länge.

Jetset

Idag får jag känna mig som en riktig lyxlirare. Inte i morse iofs, eftersom vi var uppe redan kl sex. Men sen byggde vi och spelade en föreställning av Hjärta mig på en bra scen i Vellinge. Jättefin publik och go energi. Sen blev det födelsedagsfika för Paula på ett supermysigt café på stället där vi spelade och sen blev jag avsläppt så att jag kunde ta tåget till Köpenhamn där jag hoppade på ett flyg hem till Stockholm. De andra åker bil upp men jag måste ju skynda mig för ikväll ska jag, mina syskon och Yai-Li se min idol. Robyn på Cirkus! Så sjukt pepp!

Sämre kan man ha det

Det bästa med att vara så turné är när man kan få ett avbrott i turnerandet och åka hem till ett riktigt hem. Denna gång är vi i Trelleborg hemma hos Victors mamma där vi fått ljuvlig mat. Varmrökt lax, potatis, ärtor och romsås är ju gott när som helst, men när man varit mycket på turné och bara ätit ute så är det ovärdeligt! Nu ska vi strax få efterrätt medan vi tittar på kvalmatchen mot Moldavien. Vi spelade dessutom tre helt grymma föreställningar idag på raken. Sämre kan man ha det.

Sämre kan man ha det

Det bästa med att vara så turné är när man kan få ett avbrott i turnerandet och åka hem till ett riktigt hem. Denna gång är vi i Trelleborg hemma hos Victors mamma där vi fått ljuvlig mat. Varmrökt lax, potatis, ärtor och romsås är ju gott när som helst, men när man varit mycket på turné och bara ätit ute så är det ovärdeligt! Nu ska vi strax få efterrätt medan vi tittar på kvalmatchen mot Moldavien. Vi spelade dessutom tre helt grymma föreställningar idag på raken. Sämre kan man ha det.

Tidig teatermorgon

Tidig morgon på Ystad Teater. Vi ska spela redan kl nio på morgonen vilket inte är så vanligt. Kl tio åtminstone brukar vara tidigaste föreställningstiden. Men eftersom vi kunde bygga igår gick det bra. I morse var jag på promenad och har blivit mer och mer kär i den här stan. Bidrag till sommarhus någon?

Eget rum

Nu ska jag sova i ett eget litet rum på gården på kanske Sveriges mysigaste bed and breakfast, Mormor Anitas Place i Ystad. Ystad är så gulligt överlag att man blir alldeles knäsvag. Här skulle jag också kunna tänka mig att bo. Teatern vi ska spela på imorgon var också helt fantastiskt fin. Hoppas det är bra publik imorgon så att helhetsintrycket blir bra rakt igenom. Känns konstigt bara att vara så mycket närmare Robert än vanligt men ändå inte kunna ses. Dock närmar sig sommaren med stormsteg och med den ett efterlängtat samboskap!

Blåsippan ute i backarna står, niger och säger att nu är det schizosäsong...

Nu börjar schizosäsongen... Kjol och tunna strumpbyxor men vinterkängor och tjockvantar... Jag hade världens bästa söndag igår och hann träffa tre fantastiska kvinnor som är inspirerande, snygga och coola! Ida, Yai-Li och Jonia. Jag hann dessutom tvätta, torka och vika mitt tvättberg samt pula med lite grejer hemma. Varje vår får jag en enorm längtan att göra om hemma. Förra året fixades golven, och väggarna i köket och en del av hallen. I år har jag bara möblerat om och köpt ett nytt diskställ... Får se vad mer jag hinner med. Nu sitter jag på fucking ersättningsbussen till Rågsved för om en kvart beger vi oss om Ystad. Hoppas jag får lämna tjockvantarna på hyllan där...

All you need is love

Klockan är halv tio och jag kunde ha sovit nu. Istället är jag vaken och betalar räkningar och bokar hotell inför kommande turné. Vi ska spela ikväll i Västerås och ska åka redan tjugo i tolv. Kunde varit en lite jobbig lördag alltså. Rent jobbmässigt alltså. Men jag är bara så himla glad. Det är lite som ett lyckorus i hela kroppen och i mitt trötta huvud. Det finns en mycket enkel förklaring till det här ruset och den stavas Robert.

För bara en timme sen var han tvungen att åka härifrån tillbaka till Malmö och även om avsked alltid är jobbiga (så var jag lite för trött och bakis för att hinna märka nåt nu) så är jag bara glad idag. Glad för att jag har den bästa killen i hela världen. Jag kan verkligen inte fatta att vi är ihop. Att jag får vara ihop med honom liksom. Och att han vill vara med just mig. Helt sjukt.

Robert är liksom som det godaste och bästa jag vet, uppdukat på ett gigantiskt fat. Typ aprikoser, nektariner, vindruvor, chèvre, cashewnötter, lantchips, grönsaksdip, choklad med havssalt, mormors rabarberkräm, lakritsbalkar, carpaccio, halloumi, börek, mango, vispgrädde, entrecôte med svamsås (sorry baby, jag vet att du är veggo...), mammas schwartzwaldtårta, rödvin, gösser, mojitos, varma rödbetor med smör, vattenmelon, kvibille cheddar, hummer, kantarellmacka och glass. Allt finns där, men man måste inte äta allt på en gång.

Allt i mitt liv har blivit lite finare, lite roligare och mycket viktigare sedan vi blev ihop. Han är min bästa vän, min dyraste skatt och mina andetag (ok, det låter cheezy men det är saaaant). Jag får vara mig själv med Robert. Helt och hållet. Och jag hoppas att han känner samma sak. Dessutom vill jag vara en bättre människa när jag är med honom.

Det är banne mig inte varje morgon jag vaknar och tycker att jag är världens lyckligaste och mest tursamma person. Men idag gjorde jag det.

Förrätt-check

Alltså. Det här kan vara årets bästa tradition. Nu doftar det ljuvt av choklad och bär i det Wilsonska köket. Strax dags för efterrättsvåffla!

Våffeldagen

Vet ni vad?

Idag är det våffeldagen, och det ska vi fira nu hemma hos Andreas. Det är en tradition nu.Varje år på våffeldagen äts det kopiösa mängder våfflor, allt från matvåfflor till efterrättsvåfflor och massa skumpa till det. Tjoflöjt!

Bra veckoslut

Första föreställningen för idag över. Kl ett kör vi en till och sen ska jag få pussa på min kille! Vilken fredag!

Snurrig dag

Idag har varit en snurrig dag. Förutom att vi spelade två väldigt roliga föreställningar kan detta summera dagen...

Jag borde ha:

• hämtat ut ett par fina Ray-ban wayfarer-solglajjer som jag beställde på nätet häromdagen
• beställt hotell till veckan som kommer (till jobbet alltså)
• gått med återvinningen som snart är ett oöverstigligt berg. Om inte Göran Kropp redan hade förolyckats hade detta säkerligen blivit hans död.
• städat lägenheten
• tvättat
• gått upp med grejer på vinden
• gått och lagt mig i tid

Istället har jag:

• hämtat ut ett par FULA Ray-ban new wayfarer-glajjer som jag råkat beställa. Inte alls lika fina som de klassiska. Får skicka tillbaka dem och beställa om.
• dammsugit... jo, det har jag faktiskt gjort. Och bytt gardiner i vardagsrummet (eller rummet som det också kallas, eftersom jag bara har ett).
• tittat lite på väskorna som ska upp till vinden
• blivit irriterad över att det är så fult och gammalt hos mig
• blivit lite deppig för att jag inte är rik och kan renovera kök och badrum
• möblerat om i rummet i ren frustration. Det blev ännu fulare.
• tittat, i mer än en timme, på roliga wedding-dances på youtube
• lagt upp en annons på min Malm-byrå på internet
• försökt sälja min gamla tjock-tv på fejjan
• ätit serrano-skinka (10 spänn paketet på ICA) och vindruvor
• lyssnat på gammal hiphop
• blivit ledsen för att jag inte gjort allt jag borde ha gjort... och nu är det stökigare än förut... men mindre dammigt.
• kollat upp Halebops abonnemang för iPhone... verkar ju ruskigt bra. Vad är haken?

Hjälp

Denna dag började med försovning men jag lyckades komma till jobbet i tid ändå. Ersättningsbusskiten till trots. Sen spelade vi två föreställning på hemmaplan. På vår scen i Rågsved. Tyvärr var jag inte så nöjd med min insats i första föreställningen och det verkade som om alla i ensemblen kände att vi kunde bättre. Därför kändes det SÅ skönt att hämta upp det till dagens andra föreställning som kändes riktigt bra.

Jag är så trött på att inte kunna mobilblogga som vanligt. Jag vill ha en såndära nu. En såndära som ni andra redan har. En såndära iPhone. Men vilket abonnemang är bäst? Vilket ska man välja? Några tips?

Fett und keff

Här kommer, inspirerad av Sus, min egen hiss och diss-lista för dagen. Eller dygnet. Jag döper den till Fett och keff-listan

Vi börjar med keff:

• ERSÄTTNINGSBUSSAR I ETT HALVÅR. På just den linje där jag ska åka fram och tillbaka från jobbet. Tacka vet jag turnéerna för detta kommer inte bli en favorit.
• Distansförhållande. Förhållande-Ja tack. Hej då varje söndag-Nej tack. Separationsångest, saknishångest och vanlig ångest är resultatet av denna totala keff-status.
• Damm och äckel. Hemma för första gången på en månad. Fräschören i min lägenhet tog emot mig som en kär gammal vän.
• Att Hanna Roth har åkt hem. Det var så trevligt med sällskap här hemma.
• Att somna i soffan med smink, kläder och utan att ha hunnit duscha efter träningen (alltså det här skulle aldrig hända mig på riktigt... men hypotetiskt sett alltså..).
• Uppstigning kl 05.00
• Saknighet. Överlag.

Och dagens totala fett-status:

• Inga långkalsonger och inga förfrusna fingrar under in och utpack
• Komma hem och vara hemma ett tag
• Precis hinna hem och göra god mat till Top Model-finalen (maten åt jag själv)
• Att ha världens finaste kille som ringer och är kärlig många gånger.
• Nya Ray-Ban wayfarer på väg hem till mig. VÅR!
• Nya vårskor med liten klack och fint spänne.
• Billiga vindruvor på ICA.
• Att få somna i soffan med smink, svett och linser bara för att kunna vakna och inse att det inte är hela världen.

Snart får vi hitta på ett nytt smeknamn...

Idag fyller min bästaste bästa vän Anna-Lill "Lillan" Karlberg 29 år. Denna underbara männska! Jag vet inte ens var jag ska börja ifall jag skulle försöka räkna upp alla fantastiska egenskaper hon besitter. Vi lärde känna varandra för nio (!) år sedan och i början var hon en finfin klasskamrat till mig i Umeå. Sedan blev hon en nära vän. Sedan blev hon en bästa vän. Och nu... nu är hon livsviktig. Grattis älskade vän. Hoppas du har det härligt i Visby! MEN KOM HEM NU!

Brutal start på veckan

Det här är lite för tidigt för mig. Och jag är redan i jordbro och har varit uppe sen kvart över fem. Snacka om måndagmorgon!

Rollspel på flygplatsen

Tack för den här gången Malmö! Fan va fint vi har haft det du och jag. Jag är så trött och har så konstiga kläder att jag låtsas att jag är en rock star här så Malmö Airport. Det går rätt bra än så länge. Jag är rätt övertygad om att kvinnan i säkerhetskontrollen trodde att jag var en junkie på väg från Köpenhamn. Nu ska vi visst boarda redan. Fan. Jag hade velat låtsas lite till.

Sunday bloody sunday

Ikväll var jag och såg Spamalot på Nöjesteatern i Malmö. Den är skitbra och jag är verkligen glad att jag hann se den här innan den slutar och flyttar upp till Stockholm. Några ur casten flyttar nämligen inte med. Bl.a den eminente Johan Wester.

Nu är jag hemma i Roberts säng och har en konstig ångest i bröstet... Hmm. Vad KAN det vara? Det kan väl aldrig vara "imorgon-är-det-söndag-och-redan-halv-tio-ska-vi-skiljas-åt-och-vet-inte-när-vi-ses-igen-ångest"... Nä, det kanjag aldrig tro. Det är nog bara fullmånen.

Jag veeet. Jag suger.

Men haaaaaaaaaaallå?! Varför är hon Josefin så jävla dålig på att blogga i Malmö?

Svar: Jag vet inte riktigt. Kanske för att det är vår här och sol och ganska varmt eller för att vi sover så mycket på dagarna att vi plötsligt får jättebråttom att göra saker sen på eftermiddagen, kvällen, natten så att det inte finns tid. Eller så har jag bara tröttnat på att min mobil är så kass att den inte kan ta bilder och utan bild kan jag inte blogga från mobilen.

Varje kväll sedan jag kom till Malmö har jag sett en föreställning. Alla har varit totalt olika och dessutom varierat grovt i kvalité. Igår såg jag det mest pretentiösa jag någonsin sett på en teaterscen t.ex. Och innan dess såg jag Roberts avgångsklass helt UNDERBARA föreställning. Ikväll ska jag se Spamalot på Nöjesteatern med en kär vän och f.d. kollega i huvudrollen. Han är mer än två meter lång och pratar skånska. Några gissningar?

Jag har förövrigt inte fattat riktigt hur mycket pengar vanliga dödliga lägger på musikaler. Jag har ju en vän som förser mig med biljetter hela tiden i Stockholm. Men nu har jag pungat ut med 610kr alldeles själv för den här biljetten. Helt sjukt. Men förhoppningsvis värt det.

Nu har jag brådis så vi hörs sen igen. Puss och kram då

Ber att få återkomma

Premiär på Tre systrar igår. Sen premiärfest. Vin, dans, mera vin, prat och prat. Vaken 23 timmar. Gårdagens smink kvar idag. Ber att få återkomma.

Jag har blivit värvad

Ledig dag i Malmö. Ledig dag... bara det är ju nästan för bra för att vara sant. Att vi dessutom befinner oss i Malmö så att jag kunde vakna upp bredvid världens bästa grabb gjorde inte saken sämre.

Vi har mest strosat på stan tills Robert skulle repa. Imorgon har han premiär på klassens slutproduktion Tre Systrar, därav de sena repetitionerna.

Jag köpte ett nytt rött läppstift (kan vara allt Mad Men-tittande) och en reaklänning. Sen gick jag huxflux med i Amnesty. Någonstans känns det redan som att jag är med i Amnesty, eftersom jag sagt det till mig själv (och de som kommit fram till mig på gatan för att värva medlemmar). Ska bli kul att se om det känns lika bra att vara med på riktigt som det känts att vara med på låtsas...

Nu har jag än en gång ätit middag på Green Mango med ensemblen och hunnit se en improförställning på Inkonst tillsammans med Paula. Väldigt, väldigt roligt. Improvisationsteater är verkligen oerhört underhållande. Malmö är överlag en väldigt skön stad. Det händer mycket roligt här. Och dessutom är det billigt att äta ute (bara det liksom!).

Om en timme kommer Rob hem och då ska vi äta lite fruktsallad med vispgrädde (ni vet, vispgrädde som är så nyttigt och smörjande för tarmen!?) innan det är total sovdags. Imorgon kl sju ska vi vara på spelplats. Jag ska be Robert att göra sin famn omysig imorgon bitti så det blir lätt att gå upp.

Den misslyckade överraskaren

Här ser ni den mest misslyckade överraskaren i världen. Jag har inte kunnat skriva nåt på bloggen idag eftersom hela dagen innehållit massa ljug för min kära man. När vi spelat i Floda utanför Göteborg idag begav vi oss nämligen till Malmö. Men det hade jag inte berättat för Robert. Jag visste att han skulle repa till sent på kvällen men jag hade nyckel till lägenheten och kunde lämna mina saker där och sedan hinna med både middag på underbara Green Mango och filmen Black Swan med mina kära kollegor. Sen skyndade jag hem för att vänta på Rob. Men han kom inte. När jag ringde från "hotellrummet i Stenungsund" för att säga godnatt (egentligen ville jag ju bara luska ut när tusan han skulle komma hem och upptäcka sin fabulösa överraskning), hade han genomgång efter repet och då satte jag igång med lite mat så att han skulle få nåt i magen när han kom hem. Men han kom ju aldrig. När jag ringde igen för att "säga godnatt på riktigt" var han inte från teatern än och det visade sig att han skulle dricka öl med sina klassisar! Efter lite desperata nödlögner fick jag till slut krypa till korset och erkänna att jag ju var hemma i hans lägenhet och väntade. Då kom han iofs. hem som ett skott men överraskningen kändes rätt misslyckad. Och maten blev äcklig. Tur att jag har tur ändå, för min karl blev väldigt glad och nu har vi kramats och ätit och ska nu se Mad Men i sängen.

För tidiga till festen

Nu ska vi spela om 45minuter i Tanumshede. Det är intressant att se denna sommaridyll såhär innan sommarn. Det är lite som att komma för tidigt till festen, när värdinnan står i duschen och värden dammsuger, eller som att se en teaterpjäs två veckor innan premiär. Men man vet ju att det kommer bli kanon sen... Till maj någongång. Just nu är det kallt och grått. Vi har varit uppe sedan kl sex och då underlättar det med en supertrevlig arrangör och ett lätt inpack. Nu hinner jag t.o.m vila innan vi kör. Obs! Det är inte en rynka i pannan ni ser utan en helt vanlig... Eh. Skugga! Japp! En skugga är det.

Gråt på tåg

Ojojoj. Nu kan tårarna inte sluta rinna. Pinsamt. Jag sitter nu på det andra tåget mot Uddevalla och hann precis träffa lillasyster i en kvart på stationen. För många hej då'n per dag kan aldrig vara bra. Men det var så klart jättehärligt att ses. Lillasysterkramar och lillasysterskratt är som vitsippor och rabarberkräm för själen.

En förträfflig helg i Skåne

I Malmö är det vår. Tyvärr är jag lika blek för det. Jag och Rob låtsades att vi precis kommit hem från Samos och försökte minnas hur brun och fin man kände sig då.

Jag har haft en alldeles ljuvlig helg som tyvärr tog slut alldeles för fort. Det var helt fantastiskt att få se Robert nya fina etta. Han har inrett den så fint och jag kunde slappna av på ett helt annat sätt än jag kan hemma. Dessutom har vi träffat några av de bästa personerna i landet denna helg och jag ville verkligen aldrig åka därifrån.

Nu sitter jag dock på tåget till Göteborg där jag ska ta tåget vidare till Uddevalla och bli hämtad av mina kära kollegor för att åka vidare till Tanumshede där vi ska spela imorgon. Ingen kan ju anklaga mig för att vara för fastrotad på ett och samma ställe, eller hur...?!

Schlager i Malmö

Schlager. Jag har sällan varit så hängiven en melodifestival. Men jag har faktiskt sett varje delfinal. Jag hoppas på Danny. Vem tror ni på?

Framme... Eller?

Framme i Malmö efter en rätt lugn och trevlig resa, om man bortser från den mycket pratglada hundägarinnan som gärna ville berätta allt om sin hund och dess beteende, matvanor och veterinärbesök för hela vagn 5. Det pågick dock bara mellan kl 06 och kl 07.30... Den tysta kupén var tyvärr fullbokad annars hade jag tagit den. Men nu är jag som sagt framme och gick bara rakt över perrongen och satte mig på ett öresundståg som jag ber till Gud ska stanna vid triangeln där Robert bor... Snälla säg att det gör det!

Morgonblogg

Hej och hej då mitt kära gathörn (nä, ok, det är inte riktigt såhär mycket sommar ens på söder, men snart!.. Väl?). Nu har jag fått tre timmars välbehövd sömn innan jag lämnar hemmets trygga vrå igen. Sitter just nu på tunnelbanan som ska ta mig till tåget som ska ta mig till Malmö. Nu är det snart vår, för även i denna tidiga timme skymtar lite dagsljus bakom de mörka skyarna över Gamla stan. Åh vad jag älskar Stockholm, men nu ses vi inte igen på ett tag! Hej hej!

Tråkade

Här är vi på ett supermysigt pensionat i Norberg. Här har vi varit ganska länge nu och tyvärr börjar vi få lite långtråkigt...

I morse när jag vaknade i vårt småblommigt romantiska rum (ja, det är jag och Linn alltså som bor här så det blir inte så mycket romance..) så hördes det starkt fågelkvitter från vårt öppna fönster och det var strålande sol och blå himmel. När man som jag, är halvblind när man vaknar, är det ganska lätt att hitta på saker. Den här morgonen hittade jag på att det var vår. Sådär på riktigt vår, nästan sommar-vår. Det känns inte som att det är så långt kvar nu tills det är så på riktigt...

Vi spelar inte förrän kl 18 ikväll. Just nu känns det väldigt segt. Jag skulle så gärna åka till Malmö och träffa Robert och sova med honom redan i natt. Men det går ju inte. INGA kommunikationer från Norberg gör att jag kan komma till Malmö redan i natt. Jag får snällt sitta med i bilen till Stockholm och ta morgontåget kl 06.00.

Det är lite svårt att ladda upp inför en spelning när man bara haft en seg dag utan något att ta sig för innan. Men nu jäklar ska vi försöka. Heja heja.

Schleten och saknig

Nu har vi precis kramat Paula hej då i Hedemora där vi spelat Chilla eller Tjalla idag. Vi fortsätter till Norberg för turnéns sista spelning imorgon kväll och innan dess ska Paula hem och pussa på sin fina Calle som ska till Gambia och spela musik i tre veckor. Jag vill också pussa på min kille. Skulle så gärna åkt ner till malmö direkt efter spelningen imorgon men det finns inga kommunikationer allt mellan norberg och skåne så sent verkar det som. Jag får åka till Stockholm över natten och ta det tidigaste flyget jag hittar istället. Jag vet att jag är oerhört omiljövänlig, men eftersom vi knappt hinner ses alls i helgen så kände jag att det var nödvändigt. I övrigt börjar vi bli lite trötta och slitna nu i ensemblen. Nackspärr, onda kroppar och trötthet skvallrar om de senaste tre veckornas långa timmar på turné. I påsk är jag ledig ordentligt och då ska jag till Berlin. Vad ska ni göra i påsk?

Turnéinlägg med familjära inslag

Nu sitter vi i ett hotellrum i Karlstad och gör olika saker. Jag har varit och tränat för första gången på länge eftersom de har ett SATS i Karlstad. Det var härligt och gav massa energi. Just nu känns det som att vi har världens absolut bästa jobb. Det är ett slitigt jobb men sååå fantastiskt när allt funkar bra.

Imorgon bär det av till Hammarö utanför Karlstad för en föreställning och sen åker vi till Hedemora.

Herregud. Jag kan verkligen inte hitta annat att säga just nu än var vi är och vart vi ska...

JO FÖRRESTEN! Idag är det ju både internationella kvinnodagen OCH fettisdagen (fittisdagen kanske?) OCH min älskade lillasysters födelsedag! Hon fyller 23 år och är inte så liten längre! Jag är så himla stolt över henne för hon är så mycket coolare, tuffare, roligare, smartare och snyggare än jag någonsin kommer bli. Heja dig Becka! Jag älskar dig!

Värmland igen

Nu är vi i ett soligt Degerfors och ska spela om en timme. Det ska bli roligt. Sen ska vi till Karlstad. Nice. Kanske kan vi få oss en semla eller två där...

Pungen åker skidor

Var tvungen att dela med mig av denna masterpiece-film jag lyckades skapa första dagen i Kittelfjäll när vi skulle ta oss från backen till stugan... Alltså det är en sträcka i skogen på totalt ca 50 m vi snackar här... men det räckte för att få den här effekten på Pungens tappra skidåkare.

Bilder från Norrlandsturnén

Här kommer lite bilder från vår härliga Norrlandsturné de gågna två veckorna. Det började med grådassig färg på himlen när vi for. Och jag var tvungen att ta kort på den här vägskylten eftersom jag vet en annan bloggerska som har stark anknytning till en av dessa orter, kan ni gissa vem?

Första stoppet blev min gamla hemstad Umeå. Herregud, vad märkligt det kändes att komma dit. Både tryggt och konstigt på samma gång. Jag älskar den stan och skulle lätt kunna på där igen någon gång. Tyvärr var jag rätt dålig med kameran här. Dels för att jag är glömsk och dels för att det var så mycket minnen överallt att jag inte hann med riktigt.

Jag och Paula på väg till Robertsfors.

Här är ett ypperligt tillfälle att studera hur sneda mina framtänder verkligen är.

Föreställningen i Robertsfors gick bra, trots att jag fick en rejäl smäll i pannan under inpacket. Det var ingens fel... men vi kan säga att en som börjar på L och slutar på inn och en som börjar på M och slutar på inik hade lite mer än andra med incidenten att göra. Och det dumma järnröret såklart.

I Robertsfors fanna massor av fina trävillor och massor av sol!

Jag hade ordentliga mössan på. Vi skulle ju ännu högre upp i landet.

Storuman var nästa stopp, men innan dess for vi förbi min födelsestad där jag fick göra ett mycket efterlängtat (från min sida då) besök hos världens absolut bästa och finaste och roligaste mormor. Hon fyllde 87 år onsdagen innan jag kom dit. Det ni!

Hur fin är hon inte?!

Dagen efter var det föreställningsdags igen och då spelade vi Chilla eller Tjalla. Det var roligt och en bra publik vill jag minnas. Sen var vi plötsligt lite lediga. Då styrde vi kosan mot Kittelfjäll där vi skulle åka skidor i två dagar. Det blev l ite klurigare än vi tänkt dock eftersom vi först inte hittade stugan (vi hade fått en ganska ordentlig felbeskrivning av vägen dit) och när vi äntligen hittat rätt väg så körde vi fast med Mercan.

Herregud vad vi skottade!

Det var kallt och mörkt och Mercan satt där den satt. Jag och Paula bestämde oss för att åtminstone försöka hitta stugan till fots och börja släpa upp all packning.

När vi väl hittat den i mörkret var vi både glada och svettiga. Sen var det bara att varva skottningen med att släpa packning uppför snöiga glashala backar.

Minik var som vanligt duktig och högg i. Han hade dåligt samvete för att han satt bakom ratten när vi körde fast, men det var inget nån kunde ha gjort annorlunda just där. Mercan var för tung och vägen för brant och hal.

Vi hittade en sandlåda med fruset grus som vi hjälptes åt att försöka få upp.

Det samlade vi sen i våra rekvisita-hinkar. Ibland är det bra att vara en turnerande teatergrupp med massa spännande packning att använda sig av i krissituationer.

Sen kom räddningen! En man vid namn Emil, som kom vandrande nedanför sandlådan, blev vår räddare i nöden. Utan att blinka gick han och hämtade sin fyrhjulsdrivna Toyota Cruiser och vi fiskade fram våra spännband ur den överfulla Mercan.

Victor fick äran att sitta i bilen när Toyotan och Emil worked their magic,

Det gick tillslut. Värsta actionscenen fick vi uppleva och glädjen var total.

He's the man! Emil iförd sitt bästa jag-räddar-teatergrupper-i-nöd-i-fjällen-smile. När vi väl fått upp allt från olycksplatsen åt vi ett märkligt kvällsmål bestående av de få matvaror vi handlat med oss från Storuman. Som tur var hade vi lite bröd och smör och te.

Och som det smakade efter våran insats.

Sen blev det en kort sväng i bastun och sen direkt i säng. Vi skulle ju orka åka skidor dagen efter.

Jag hade längtat SÅ mycket efter skidbacken eftersom det är bland det bästa jag vet.

Det hade resten av gänget också. Minik längtade så mycket att han gick i förväg till skiduthyrningen. Turligt nog hade jag extra skidkläder att låna ut till både Paula och Linn. Se så fina de blev. Första dagen i backen var rolig och härlig. Den slutade såhär. Med Linn under en gran. Vår stuga låg precis vid backen men inte i anslutning till ett pistat område, så det var lite krångligt att ta sig fram till dörren. Jag ska visa en film snart så ska ni få se hur krångligt det var.

Dagen efter var det sol och jag var uppe i ottan och fotade lite. Uppe på det där loftet som vi tjejer.

Inte så fult alls.

Morgonpeppen infann sig snabbt.

Den här skiddagen blev magiskt fin.

Upp till kamp i backen.

Limpan och Minkan softade lite i solen medan jag och Paula var med om våra livs mest strapatsfyllda offpist-åk. Jag säger inte mer än att det inkluderade både total livsfara och extrembra träning.

Efter det var vi rätt möra.

Så då passade vi också på att sola lite.

Åhh, Kittelfjäll var verkligen kanonvackert. Vi kollade Mello och bastade och drack gösser i bastun. Gott liv med andra ord. Sen var det dags att dra sig ÄNNU längre upp. Men då hade vi fått ännu ett bilproblem.

Bakdörrarna gick inte att öppna. De hade frusit fast. Så vi fick ta in all packning till oss i stället.

Det blev liiiite trångt.

Stackars Victor fick knappt plats med sina långa ben. Men när vi kört tillbaka till Storuman och spolat låset med varmvatten ett tag fick vi upp dörrarna. Phuu! Vi hade inte velat sitta så trångt ända upp till Gällivare dit vi nu skulle.

Vi bodde på ett litet ganska märkligt hotell, men de hade hemgjord hjortronsylt till frukost (och lax och sill), och då är inte jag den som klagar!

Efter Gällivare fortsatte vår färd till Arjeplog. Det blev mååånga timmar i bilen denna resa. Paula passade på att jobba och ringde arrangörer inför nästkommande spelningar.

Solen följde med oss som en kär vän.

Vi fick se helt fantastiska landskap svepa förbi.

Och en hel del såna här sötnosar.

Någonstans i Norrbotten.

Sen kom vi fram till Arjeplog. Åh herregud vad vi trivdes där. Det var så vackert att klockorna stannade. Alla var så oerhört trevliga. Vi spelade en superrolig föreställning och fick grymma samarbetspartner att jobba med, polisen Tina och kuratorn Andreas gjorde förträffliga insatser i föreställningen. Som tur var fick vi även lite ledig tid här så vi fick njuta ordentligt.

Jag gick på långa sköna morgonpromenader innan frukost och fick se ett landskap ssom var så vackert att det gjorde ont.

Men inte så mycket. Ont alltså.

Hotellet vi bodde på. Det i särklass bästa under turnén.

Jag var ju lite saknig efter en person ca 150 mil bort också...

Miniks hotellfrukost. Jag och Minkan är nog de morgonpiggaste i ensemblen, vi träffas oftast själva vid frukosten de dagar det är sovmorgon.

Utsikten från restaurangfönstret.

Gos med Pauler. Minik i sitt gulligaste morgonleende.

Minkan har envisats med att ha dessa glajjer hela turnén... Jag säger inget mer om det...

Sen var det dags för total lyx. Det fanns en spa-avdelning på hotellet som vi såklart var tvungna att prova. Jacuzzi och bastubad med utsikt över snötäckta fjällbjörkar.

Inte jobbigt någonstans faktiskt.Utsikten från bastun.

Sen firade vi lite att vi hade en ledig dag med litee cava på rummet.Fint gäng va?Inget var dåligt med den här vistelsen. Middagen var en dröm. Precis som Paulas sällskap.

Morgonen efter gick jagpå ännu en strålande morgonpromenad.

Och efter frukost fick jag sällskap på en till promenad.

Världsagoa brudar.

Det var så fint alltihop att jag gärna hade stannat ett bra tag till. Men vi hade ju fler destinationer att besöka.

Som tur var hann jag besöka Arjeplogs Silvermuseum innan vi var tvugna att fara därifrån. Det kommer jag bära med mig länge.Stinas brudklänning från 1910. Så cooooolt!

Det fanns massor att titta på på muséet. Finast var samehistorierna om silversmycken och ett bildspel med en berättarröst om Arjeplog. Jag fick en alldeles egen visning i en fin salong med mjuka stolar. Lyxigt värre.

Sen fick vi tyvärr lämna Arjeplog och dra vidare. Här är jag på en annan morgonpromenad, i Boden. Det var mysigt att bo i Boden och även om vi inte hittade någonstans att äta middag på eftersom allt stängde klockan nio var vår upplevelse av stan ändå bra. Vi hann ju med lite second-handshopping t.ex...

Efter Boden for vi ända ner till Östersund och spelade på en superdupergammal och oerhört fin teater. Det var vårt sista stopp och tyvärr var jag riktigt dålig på att fota där. Vi bodde på ett underbart litet pensionat mitt i stan och hade en riktigt lyckad spelning där innan vi äntligen fick åka hem och vara lediga i exakt 17 timmar!

Nu då? Nu är vi i Karlskoga och ska sova på ett mycket fint och gulligt vandrarhem precis vid vattnet. Idag spelade vi två roliga men energikrävande <3-mig-föreställningar>