Jag fattar verkligen inte vad problemet är. Jag är så vansinnigt trött att det är löjligt. Eller ok. Redan efter en ynka rad i detta blogginlägg hann jag med att ljuga. Visst fattar jag vad problemet är. Jag jobbar heltid, spelar revy på kvällar och helger, och det är mörkt när jag vaknar och mörkt när jag kommer hem. Fruktintaget är i princip reducerat till en halv banan om dagen som jag äter på dagis under samligen och träningen ska vi inte tala om. Jag ligger helt enkelt efter i omhändertagandet av min kropp och nu säger den ifrån.
Nu ska jag egentligen stressa iväg och spela på Hagagatan, men jag tar mig en liiiten paus hemma först.
Fan, det här börjar verkligen bli den mest intetsägande bloggen i världen. Ska shapa up mina inlägg snart så att de handlar om mer intressanta saker än hur trött jag är. Snart kommer ni att få läsa om allt annat som händer i mitt liv men som jag bara inte orkar skriva om just nu; drakar och vidunder, baktips, läskiga mordhistorier med rafflande upplösningar, prinsar och prinsessor, jävelhuven, elaka skådespelare, pussiga pojkar, världsomseglingar både på och under ytan och tips på hur man bäst manipulerar feta pompar. Håll ut mina vänner.
Känn lugnet Jossan, vi väntar tålmodigt här.. Blogga när du orkar och känner fört, det ska ju vara roligt - inget måste.
SvaraRaderaKram på dig och lycka till med revyn! Jag ska göra mitt bästa för att hinna komma och se.
I feel ya... Been there, done trött-arg-kropp. Men du överlever den galna perioden och kommer ut på andra sidan lite tåligare! =)
SvaraRaderaKram!
(Och dina bloggar är aldrig intetsägande)
Hagagatan minsann...Då är jag nära dig.
SvaraRaderaI alla fall på dagtid =)
Tack Annika och Malin, ni är sådana gullnosar! Sus! Ta tillfället i akt och kom och kolla revyn på onsdag! Dra med hela jobbet på en afterwork! :)
SvaraRadera