Jag har varit rätt nere den senaste tiden. Har nog att göra med att jag varit sjuk så länge och är lite oinspirerad i livet. MEN, jag tänker inte gräva ner mig i nån självömkande deppighet. Jag har det så oändligt bra att det kommer jag aldrig att riktigt förstå.
Nu menar jag inte att man inte får vara ledsen, sur och arg ibland. Det är mänskligt, viktigt och bra att känna så, men man måste kunna sätta sitt eget lidande i proportion till hur andra människor har det. Jag bifogar en artikel från DN här och vill varna känsliga läsare. När jag läste det här under frukosten den 19de december, kunde jag inte sluta gråta. Det blev verkligen en tankeställare.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/varje-gang-strider-blossar-upp-valdtas-kvinnorna-1.475770
Vi bor i Sverige. Vi har fred. Vi har lagar. Vi har mat. Vi har det bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar