lördag 23 oktober 2010

En film som man vill vara i

Åh, vad jag vill se den här filmen nu. Eller helst skulle jag vilja leva i filmen...

Men det går ju inte. Jag passar verkligen inte i page.

3 kommentarer:

  1. Jösses vad det var för måna år sedan jag såg den filmen!

    SvaraRadera
  2. Jag lyssnade mycket pa soundtracket sista halvaret nar jag svettades fram min avhandling, det passade sa bra eftersom alla dagar var Les Jours Tristes. Nu behover jag bara hora forsta pianoplinket sa framkallas starka bilder av att sitta och panikskriva medan uppgivenhetstararna rinner ner i tangentbordet (don't try this at home). Fast filmen ar ju mysig... Kanske dags att se om den? Nu ar jag nog tillrackligt stabil! ;-)

    SvaraRadera
  3. Det verkar ju som att ingen sett den här filmen på jättelänge! Vi kanske ska ta och bestämma en dag där alla ser den hemma och sen pratar vi om den på nääätet.

    Sorkusen: Usch vad sorgligt och hemskt det lät. Vilken tur att det gick så bra på tentorna att du fick ett så übercoolt jobb!

    SvaraRadera