Men va konstigt det har blivit. Först försvann ett inlägg och sen min blogginspiration och sen kom det där inlägget plötsligt upp igen fast några dagar försent... Nu är det istället min röst som flytt sin kos och jag har aldrig varit hesare i mitt liv. Trots alla fina tips jag fått av vänner och bekanta. Den kommer väl också tillbaka snart får jag hoppas.
Som tur är åker jag nu på ledighet i tre dagar och sen är det bara två ynka veckor kvar på jobet i Vimmerby. Just nu längtar jag mycket hem. Dels för alla vänner och familjen, men också för att jag börjar bli slutkörd i både kroppen och huvudet. Det går åt mycket energi som det är på mitt jobb och när en person som jag trodde var min vän väljer att göra allt för att få mig att må så dåligt som möjligt är det väl inte konstigt att jag längtar härifrån. Två veckor hoppas jag dock att jag ska stå ut. Innan dess ska jag hinna med tre sjukhusbesök i Västervik som jag är lite orolig inför och allt detta gör att jag fortfarande är labil som en Jane Austen-mamma. Gråt och skratt och gråt och skratt om vartannat.
Nu sitter vi på tåget med Pia och Simon (två kära kollegor) och snart snart snart kommer vi fram till Norrköping. Imorgon bär det av till Malmö och festligheter!
shit. jag saknar dig hysteriskt. hysteeeeriskt. ajaj. men livet är vackert också. jag läser en fantastisk bok. du borde läsa den. nu lyssnar jag på Calleth You Cometh I med The Ark. ÅH JAG SKULLE GE ALLA MINA NUVARANDE O FRAMTIDA PENGAR O ALLA VACKRA POJKAR O ALLA FÅGLAR O SMULTRON PÅ MARKEN FÖR EN KRAM FRÅN DIG.
SvaraRaderaTa hand om dej i Malmö, heala rösten, så ses vi på tisdag. Då slutspurtar vi baby! =0)
SvaraRaderaTack för ditt fina stöd jag fick i sms:et förut! Ska till parken och Skalle-Pera arslet av dom nu...eller nåt..;0)
Kram!