söndag 29 augusti 2010

Bitchen ligger nere för service

Jag är så ruskigt förkyld och kan inte formulera ett fint inlägg om t.ex min fina kusin Harriet och hennes Alvar som jag träffat idag. Hjärnan är alldeles grötig och jag kan med ansträngning andas genom en näsborre om jag ligger på sidan med huvudet fyra meter ovanför resten av kroppen (krångligt, eller hur?).

Alltså får det bli ett inlägg av irriterad karaktär. Jag tror ni gillar mig bäst så ändå.

Två saker har varit mer än normalt störande idag.

1. Gör-det-själv-kassorna som Coop har installerat i varenda butik gör mig fullkomligt galen och förbannad. En kassörska och 45 kunder gör att man i princip tvingas att använda de där kassorna. Jag fattar inte varför de finns? Varför minska på mänsklig arbetskraft. Det är dessutom så oerhört mycket trevligare att få möta en riktig person istället för en maskin i kassan. Det störigaste är dock att det ALLTID blir strul i de där Gör-det-själv-kassorna, och då kan man inte göra ett jota själv, utan måste invänta personal som kommer efter en kvart. Idag tog det 15 minuter för mig att handla sex stycken varor. Allt krånglade och jag fick känna mig som en idiot! Jag möter till och med hellre en uttråkad, surig kassörska än en maskin som blinkar rött när jag försöker köpa ingefära.

2. Varför skriva på Apotekets hemsida att det finns ett dygnet-runt-öppet apotek på en adress när det inte ens finns ett apotek där. När jag tillslut tröttnat på att försöka andas och tänka med en blockad i bihålorna likvärdig Israels i Gaza letade jag upp närmaste öppna apotek på nätet och släpade mig dit. Att det låg i ett av Stockholms mest våldtäktsfrekventa område orkade jag inte bry mig om. Men att det inte ens låg ett apotek på den utlovade adressen var faktiskt väldigt dålig stil tycker jag.

Det är, som ni förstår, just nu lite synd om mig. Men eftersom jag tycker det själv blir det mest osmakligt och eftersom jag dessutom har en pojke som jag är kär i, som tvättar och lagar mat medan jag ligger och snörvlar behöver ni faktiskt inte tycka synd om mig alls. Jag återkommer om läget förvärras, för då behöver jag lite pepp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar