Smaskäcklet

Nu sitter jag på det trevliga men långsamma (6h) tåget hem till Stockholm efter en alldeles förträfflig helg i Malmö och Köpenhamn. På Veoliatågen sitter man i såna här gammeldags kupéer med plats för 6 pers. Just nu är vi bara fyra stycken och det känns faktiskt alldeles lagom. Närmast fönstret sitter en ung, typisk Stocholmstjej (jag anser mig alltså inte vara en sådan själv), hon lyssnar på musik på sin iPhone och jag undrar om det är det som gör att hon inte hör hur EXTREMT högt hon smaskar på sin vitlöksstinkande medhavda Pressbyrånsallad. Alltså, snackar vi inte lite smask då och då utan ett konstant öronbedövande smask. Jag fattar inte att maten stannar kvar i munnen på henne eftersom jag inte sett henne stänga munnen en enda gång sen hon börjada äta. Hon kanske idisslar? Äckligt låter det iaf och jag hoppas verkligen att detta inte kommer vara hela resan eftersom jag redan vill krypa ur skinnet...

Ska försöka lägga upp lite bilder från helgen nu på tåget... vi får se om det lyckas...