Fredagen den trettonde

Ja... vissa fredagkvällar är ju mer magiska än andra.

När jag kom hem från Örebro var det ett sånt där fantastiskt ljus över stan och det doftade av hägg och regn som låg i luften. Robert skulle egentligen vara i Gävle och repa inför deras föreställning Tre systrar som de ska visa på teaterbiennalen där, så döm av min fövåning när han var hemma när jag kom hem. Med färdiggrillad halloumi, sallad, nybakat varmt bröd och jorgubbar med grädde till efterrätt stod min finaste, kära, stjärnögde kärlek där i köket och var sådär mjuk och len och fin som bara han i hela världen kan vara.

Tyvärr var det inte så varmt så att vi kunde sitta ute, men vi öppnade fönstret i vardagsrummet på vid gavel och hade picninc på en filt på golvet. Nu har vi druckit en flaska skumpa och kaffe med avec och pratat om allt vi ska göra och inte göra i sommar och i resten av livet... Vi ska strax gå en promenad vid Årstaviken innan det blir för kallt och sent. Tidigt imorgon måste Rob tillbaka till Gävle. Men det gör inget. För just ikväll har vi haft den bästa av kvällar. Den bästa.

Eller var det verkligen så det var?

Nu när jag tänker efter så var det väl mer så att jag kom hem från Örebro, parkerade resväskan i hallen, gick och hängde i kylskåpet för att snabbt konstatera att det inte fanns något av intresse där. Fortsatte till skafferiet där en påse lantchips väntade. Med påsen i näven parkerade jag mig själv i soffan framför tv:n och med datorn i knäet och här har jag suttit sedan dess och tyckt synd om mig själv. Robert har jag inte fått tag på på flera timmar eftersom de repar non-stop. Mina storslagna planer om att gå på promenad och göra en god middag till mig själv blev det inte något av. Än har jag bara ätit hela påsen chips till middag och jag orkar inte göra nåt annat heller. Hade det inte varit för Hanna Roth, som jag haft tät sms-kontakt med under de senaste timmarna och filmen En kvinnas doft så hade kvällen varit helt bortkastad. Jag är ensam men har ingen lust att hänga riktigt ändå. Jag är lite vemodig men för trött för att hitta på nåt skoj iaf. Vissa kvällar är helt enkelt inte så roliga. Det här är en av vissa kvällar. Fredagen den trettonde... What did you expect?