Jaha.
Så var den här.
Jäveldagen.
Den sista dagen jag och min baby har tillsammans som sambos här i Stockholm.
För nu ska han packa väskan och fara ner till Malmö och gå klart sista terminen på sin skola.
Egentligen har den här jäveldagen varit skitbra och fin. Vi har varit ute i solen och myst i soffan och ätit pannkaksfrukost och såna där bra grejer. Men imorgon kl 06.20 går hans plan till Malmö och då kommer den riktiga jäveldagen.
Ok. Jag kan medge att jag är onödigt töntig. Han kommer komma varje helg i en månad till och spela på Dramaten. Men det är ju inte samma sak.
Usch. Jag har verkligen varit rädd att den här dagen skulle komma och nu är den här. Jäveldagen.
Vi ska iaf äta lite kladdkaka innan. Och vi får sova med varandra hela natten. Men sen kommer det bli tomt i hjärtat. Och i sängen. Och i soffan. Och på stolen mittemot. Och i byrån. Och i hallen. Och i kylskåpet. Nä. Ok. Inte i kylskåpet. Men överallt annars. Fy fan.
Han kommer fattas mig den där grabben.
Se framåt, framåt, framåt! Det blir ljusare och ljusare och allt kommer bli bättre och bättre och närmre och närmre kommer dagen då han slutar sin fina utbildning och ni kan börja planera ett långt liv tillsammans! Kramar från en medkännande ("Svärmor")
SvaraRaderaBlääää för Jäveldagen..! Kram till er!
SvaraRaderaåååh jossan! Jag har också haft jäveldag. Det suger, men fytusan, nu är det inte länge som de ska härja där nere. Sen är de fria och våra! Och så ses vi nu i malmö under tiden och second handshoppar när gubbarna studerar./Malle
SvaraRaderaAv de snart tio år vi varit tillsammans levde vi som särbo under 6 år. Hata söndagar..hata helger vi inte kunde ses..hata att åka åt varsit håll..
SvaraRaderaSedan aug -09 bor ju jag här nu. Nu är det barnen som alltid åker hem på söndagarna..så jag hatar lite nu också =)
Gud va ni är goa allihop! Det känns märkligt nog lite lättare med ert stöd och vetskapen om att andra har eller haft det likadant och att det funkar iallafall. För det gör det ju... Man bara förlänger nykärs-perioden, visst?!
SvaraRaderaNi två kommer vara nykära forever! Förstår att det är jättejobbigt men ni klarar det här, och det kommer göra er ännu mer rädda om det ni har. Snart är ni sambos igen! Kram
SvaraRadera