En trailer

Idag har vi spelat en skitrolig föreställning i Lidköping för 500 väldigt goa gymnasie-elever. Resan hem var lång och vi hann med stormvindar, hällregn och solsken i 20minutersintervaller hela vägen.

Nu borde jag ha gått och lagt mig redan men är för upptagen med att ha dåligt samvete för massa saker istället. Jag är ganska dålig på många saker, t.ex att rita, att bygga modeller, att spela rumble, att komma på den smartaste praktiska lösningen snabbast, att gå hem om det finns oplockade blåbär kvar i skogen etc. Att ha dåligt samvete dock. Det är jag mästare i. På alla sätt och vis. Jag vet en som skulle kunna utmana mig och möjligtvis vinna. Men bara en!

Nu har jag dåligt samvete för att jag inte gick och tränade när jag kom hem ikväll, och för att jag inte gjort matlåda till imorgon. Och för att jag skulle ringt flera personer som är viktiga för mig idag. Och för att jag inte svarat på sms från personer som är superduperviktiga för mig. Och för att jag inte adressändrat. Och för att jag inte går i säng. Och för att jag har dåligt samvete. Enough I tell you!

Det är tråkigt att inte blogga. Men jag känner inget sug. Min skrivaranda har flugit sin kos. All humor har runnit av mig och kvar är bara ett tråkigt skal av floskler och lite deppighet.

Tråkigt att jag inte ville skriva igår eller i förrgår eller dagen innan det. Då var jag superpepp och så jääävla rolig att ni hade dött av magknip om jag hunnit formulera nåt på bloggen just då (jag har inte installerat jantelagen på min nya dator så inget av detta censureras).

Imorgon ska jag försöka att skriva lite igen om varför jag inte bor hemma i min älskade lya på söder, om hur fint allt är ute just nu, om vad som är spännande, vad som är totalt dött och vad som känns mest kul just nu.

Heipa!