All you need is love

Klockan är halv tio och jag kunde ha sovit nu. Istället är jag vaken och betalar räkningar och bokar hotell inför kommande turné. Vi ska spela ikväll i Västerås och ska åka redan tjugo i tolv. Kunde varit en lite jobbig lördag alltså. Rent jobbmässigt alltså. Men jag är bara så himla glad. Det är lite som ett lyckorus i hela kroppen och i mitt trötta huvud. Det finns en mycket enkel förklaring till det här ruset och den stavas Robert.

För bara en timme sen var han tvungen att åka härifrån tillbaka till Malmö och även om avsked alltid är jobbiga (så var jag lite för trött och bakis för att hinna märka nåt nu) så är jag bara glad idag. Glad för att jag har den bästa killen i hela världen. Jag kan verkligen inte fatta att vi är ihop. Att jag får vara ihop med honom liksom. Och att han vill vara med just mig. Helt sjukt.

Robert är liksom som det godaste och bästa jag vet, uppdukat på ett gigantiskt fat. Typ aprikoser, nektariner, vindruvor, chèvre, cashewnötter, lantchips, grönsaksdip, choklad med havssalt, mormors rabarberkräm, lakritsbalkar, carpaccio, halloumi, börek, mango, vispgrädde, entrecôte med svamsås (sorry baby, jag vet att du är veggo...), mammas schwartzwaldtårta, rödvin, gösser, mojitos, varma rödbetor med smör, vattenmelon, kvibille cheddar, hummer, kantarellmacka och glass. Allt finns där, men man måste inte äta allt på en gång.

Allt i mitt liv har blivit lite finare, lite roligare och mycket viktigare sedan vi blev ihop. Han är min bästa vän, min dyraste skatt och mina andetag (ok, det låter cheezy men det är saaaant). Jag får vara mig själv med Robert. Helt och hållet. Och jag hoppas att han känner samma sak. Dessutom vill jag vara en bättre människa när jag är med honom.

Det är banne mig inte varje morgon jag vaknar och tycker att jag är världens lyckligaste och mest tursamma person. Men idag gjorde jag det.