En överraskningshelg i Helsinki

I fredags morse, klockan fyra närmare bestämt, hade jag tvättat och torkat all min tvätt, packat väskan och var beredd att ta bussen till Arlanda. Det var dags för ett överraskningsbesök till Helsingfors för att träffa min kärlek.


Trött men pirrig tjej i trapphuset hemma.


Skanstull var rätt folktomt kl 04.10, sånär som på två knegare och en överraskare som tillsammans väntade på bussen i kylan.


Soluppgång från flygplansfönstret.

Sen kom jag fram och åkte buss och spårvagn hem till Robbie. Förutom väskan bar jag en påse med wienerbröd, Sarah Bernard-bakelser och tulpaner som jag hoppades inte skulle frysa, för i Helsinki var det KALLT!

Robert blev väldigt överraskad. Nästan lite väl. Det är ju inte helt smärtfritt att bli överraskad så tidigt på morgonen och överraskningen kan bli lite chockartad. Det kan vara bra att veta det som överraskare...

Sen blev allting väldigt mysigt och vi enades om att det var en bra överraskning ändå... Phu!


Robert jobbade fredag och lördag och vi hade så mysigt hemma sen med biskvier o wienerbröd medan tulpanerna slog ut på bordet.


Arvids klocka...

Det var fantastiskt fint att få träffa alla i ensemblen och lära känna dem lite. Både bastu, middag och partaj hann vi med. Och på lördagen fick jag se repetitionerna av slutet av första akt. Jag kan bara säga: Ni får inte missa det här! HERREGUD, vilken ensemble! Vilken musikal! Ahhh! Och min fina kille! Han är sannerligen fantastisk!


Efter tre dagar i Helsingfors med den jag håller av mest av allt ska jag nu åka med min egen underbara ensemble till Skåneland och jobba arslet av mig en vecka. Känns kul, men jag önskar (som vanligt) att Finland låg lite närmare.