Josefin Reinhards Egoblogg

Sol och regn

2012-02-13T23:41:00.001+01:00

Såhär vacker var vägen till Skåne idag. Kvällen har spenderats med jättegod mat och mycket trevligt sällskap hos en ensemblemedlems familj här i Trelleborg. Sen fick jag ett trist besked som gjorde allt ledsamt och hopplöst. Ett nej är så jävla jobbigt. Men det är bara att skaka av sig och köra på igen. Önskar bara att solen efter regnet ska komma på riktigt. Typ nu.

En överraskningshelg i Helsinki

2012-02-13T07:31:00.001+01:00

I fredags morse, klockan fyra närmare bestämt, hade jag tvättat och torkat all min tvätt, packat väskan och var beredd att ta bussen till Arlanda. Det var dags för ett överraskningsbesök till Helsingfors för att träffa min kärlek.

Trött men pirrig tjej i trapphuset hemma.

Skanstull var rätt folktomt kl 04.10, sånär som på två knegare och en överraskare som tillsammans väntade på bussen i kylan.

Soluppgång från flygplansfönstret.

Sen kom jag fram och åkte buss och spårvagn hem till Robbie. Förutom väskan bar jag en påse med wienerbröd, Sarah Bernard-bakelser och tulpaner som jag hoppades inte skulle frysa, för i Helsinki var det KALLT!

Robert blev väldigt överraskad. Nästan lite väl. Det är ju inte helt smärtfritt att bli överraskad så tidigt på morgonen och överraskningen kan bli lite chockartad. Det kan vara bra att veta det som överraskare...

Sen blev allting väldigt mysigt och vi enades om att det var en bra överraskning ändå... Phu!

Robert jobbade fredag och lördag och vi hade så mysigt hemma sen med biskvier o wienerbröd medan tulpanerna slog ut på bordet.

Arvids klocka...

Det var fantastiskt fint att få träffa alla i ensemblen och lära känna dem lite. Både bastu, middag och partaj hann vi med. Och på lördagen fick jag se repetitionerna av slutet av första akt. Jag kan bara säga: Ni får inte missa det här! HERREGUD, vilken ensemble! Vilken musikal! Ahhh! Och min fina kille! Han är sannerligen fantastisk!

Efter tre dagar i Helsingfors med den jag håller av mest av allt ska jag nu åka med min egen underbara ensemble till Skåneland och jobba arslet av mig en vecka. Känns kul, men jag önskar (som vanligt) att Finland låg lite närmare.

Back to my roots?

2012-02-04T00:51:00.001+01:00

Vi har haft en helt underbar upplevelse i Söråker ikväll. Spelningen gick riktigt bra och publiken var suverän. Men hela mottagandet var så fantastiskt, från början till slut, med bärhjälp, grym scen, stora fina loger, frukt, dricka och godis och till och med helt galet god middag efter giget. Jag började fundera över varför jag inte bor kvar i Norrland... Alla är så trevliga och bra här! Kanske dags att flytta tillbaka hit igen?

Nu är vi på hotellrummet i Glada Hudik och ska sova. Fyra timmar hem imorgon bara. Piece of cake!

Här är ett nytt jobbfoto...

Som vilket annat jobb i världen... Jomenvisstsåatteeehh...

En tyst natt

2012-01-26T00:01:00.001+01:00

Såhär lugn och trygg skulle jag vilja vara just nu i livet. Bara hålla en varm och sammetslen liten varelse mot bröstet och höra snusande trygga andetag.

Det var fest igår igen. Inte hos mig alltså utan hos grannen. Men förhoppningsvis aldrig mer. Förhoppningsvis. Jag kunde inte gå till jobbet förrän två timmar senare eftersom jag inte fick en blund i natt. Det är en obeskrivlig obehaglig känsla att inte känna sig trygg och lugn hemma utan alltid vara rädd att bli väckt av efterfest runt halv fyra-tiden. Men nu har jag fått hjälp att säga ifrån ordentligt. Mina ord och bultningar i golvet och på dörren har inte varit något värt tydligen... Dock sover jag borta i natt. Känns inget roligt att vara hemma faktiskt.

Såhär långa trista inlägg ska det inte vara hela tiden. Känns skönt att få skriva av sig lite. Har saknat er. Nu ska jag äntligen få sova. Tyst och härlig sömn önskar jag er och mig själv.

Ska vi prova lite?

2012-01-25T00:07:00.003+01:00

Länge har jag dragit mig för att skriva igen här...

Hundratals alternativa inlägg har poppat upp och raderats i skallen. En sak var jag säker på... Jag ville inte skriva nåt neggoinlägg som första efter den evighetslånga tystnaden.

Men sen ändras saker och nu verkar det bli så iaf...

Mitt nyårslöfte i år är att vara mer positiv. Kan tyckas lite pretto och t.o.m. märkligt eftersom jag är en rätt över-positiv människa i grunden, men december 2011 kan nog gå till historien som mitt absolut bitterfittigaste. Och då inte i ordets positiva mening (because yes, there is one).

Jag måste säga att jag lyckats rätt bra. Januari har varit mycket bättre än december. Än så länge.

Det är bara svårt att hålla det på en jämn nivå tycker jag.

För er som undrat hur det går till när folk förvandlas från rätt hyggliga, gladlynta personer till totalt genomvissna, suriga, ledsamma, bittra, ensamma, allmänhatande surfittor kan jag räkna upp några yttre omständigheter som kan påskynda förvandlingen (alla omständigheter är alltså rent hypotetiska):

Personens partner flyttar efter 2,5 års distansförhållande ÄNNU längre bort än tidigare och jobbar 6dagars vecka i ett år vilket gör det krångligare än någonsin att ses. Partnern har dessutom ett fantastiskt jobb med oerhört kompetenta medarbetare, roligt häng och skoj på jobbet varje dag och, som grädde på moset, nästan dubbel lön jämfört med den-soon-to-be-surfittiga-partnern.
Personens granne väljer ungefär samtidigt som partnern flyttar att bli sjuk i huvudet och uppgradera sin faiblesse för att gorma och spela gitarr mycket hjälpligt runt 01.00 på nätterna till att ha fest random vardagkvällar OCH helger, med start ca 03.30 på nätterna då det skriksjungs till hitlåtar som Dr. Bombays Calcutta, Justin Biebers Baby, Mariah Careys All I want for Christmas, Oasis Wonderwall och andra käcka låtar som man gärna vaknar till några timmar innan man ska till jobbet.
Personens nya preventivmedel verkar slå bakut och gör att personen blöder VARJE dag, utom ca 8 dagar under en tremånadersperiod and still counting...
Personen befinner sig i en tillfällig ekonomisk svacka som inte ser ut att orka upp för backen förrän i slutet av mars eller april.
Personen jobbar så pass mycket att hon inte hinner med varken familj eller kompisar.
Personen tappar sitt annars så tillförlitliga immunförsvar någonstans i mörkret och får förkylningar och halsont som avlöser varandra i en slags stafett från helvetet.

Detta plus lite annat skit skulle kunna vara tänkbara anledningar till att en trevlig människa blir en kvinnlig Ior för ett tag.

Men nu är det alltså på väg att vända. Vem vill liksom inte hålla sitt nyårslöfte?

Dock, faktum kvarstår. Att aldrig få träffa den man säger sig höra ihop med är en pärs. En riktig pärs. Skype, telefon och facebook i alla ära. Det går aldrig att jämföra med varma händer, djupa ögon, len hud och skägg som rivs lite i ansiktet när man kommer nära. Inte ens med lämnad disk i diskhon, snytningar som låter som tredje världskriget, dåliga ordvitsar och små, små hår i hela handfatet efter rakning kan jämföras med den nya teknikens under (eller ok, hellre skype än bara de där små håren i hela handfatet).

Ok. Over and out. For now.

The big 30

2011-12-05T06:15:00.001+01:00

För några dagar sedan fyllde en av mina bästaste vänner i hela livet år. Älskade Marcus blev 30 och detta firades igår med pompa, ståt och... väggklättring i Gamla Stan. Eftersom partajet hölls en söndag kunde jag inte stanna så länge som jag önskat men några timmar med de skönaste människor som finns fick det bli. 05.20 ringde klockan i morse och det var dags att åka till Nynäshamn för spelning. Min kropp gråter fysiskt ur sin trötthet just nu. Snor, tårar och armsvett. En fräsch tjej helt enkelt.

Nu börjar det

2011-11-21T23:03:00.001+01:00

Min fina kärlek. Nu bor han i Finland. Och jag bor här. Jag åkte till jobbet klockan sex i morse och han åkte till Arlanda klockan nio. Tårar och hårda kramar.

När jag kom hem ikväll stod det underbara liljor på köksbordet tillsammans med ett brev och en chokladkalender. Hur han fixat blommorna så tidigt på morgonen fattar jag inte...

Nu börjar allvaret. Minst ett år av distans igen. Första perioden är tuffast. Nu är det tre och en halv vecka isär och det är nog rekord sedan vi blev ihop. Men jag är inte så orolig faktiskt. Jag har ju världens bästa karl och det är han och jag liksom. Björn och Benny verkar reko och hos dem är han i gott bevar (OBS! Kristina från Duvemåla-skämt!)!

Ok. Det var bara det.
Nej förresten! Jag vill hälsa också! Till min älskade Robert! Jag kommer alltid att vänta på dig! För dig kan jag t.o.m stå i kö utan att bli irriterad!

Den där arga tjejen skriver igen

2011-10-24T23:56:00.001+02:00

Hösten och jag är inte kompisar nu. Så är det.

Jag önskar att jag kunde skriva ett käckt inlägg om alla fina färger och den höga, friska luften, men ärligt talat har jag ingen lust.

Det har inte varit såhär superlänge, men när jag varit sjuk i mer än en vecka, ännu en gång håller på att tappa rösten, har fått en fetingfinne på hakan, har en kille som är ute och partajar på Stureplan istället för att hänga med sin bitterfitta till tjej, måste upp 05.30 imorgon och dessutom bara har ett långt jäkla distansförhållandeår att blicka fram emot... Då tar det liksom stopp! Där orkar jag inte tänka "höstmysiga" tankar. Jag vill bara låsa in mig ensam i min lägenhet tills allt är över!

Etta på prjolistan är ändå att bli frisk nu! Jag jobbade idag och kände mig äntligen bättre, men likförbannat blev jag sämre IGEN nu på kvällen!

Nu ska jag sova och när jag vaknar imorgon kl halv sex önskar jag att det är april!

Dagen innan

2011-09-30T20:50:00.001+02:00

Omg omg! Idag är sista dagen jag har möjlighet att bli medlem i club 27... Tråkigt att behöva knarka ihjäl mig... Har inte riktigt koll på var jag ska vända mig för att få tag på sådana varor heller så det alternativet är rätt kört... Bilolycka skulle väl iofs funka eftersom vi är på väg från Malmö nu, men ändå inget som lockar i nuläget...

Tror jag skiter i den där klubben och välkomnar istället min 28årsdag med öppna armar.

Min sista dag som 27åring började i sköna sängen på Mayfair Hotel, fortsatte med morgonjogg i Kungsparken, världens mysigaste hotellfrukost och sen två föreställningar. Vi i ensemblen var fruktansvärt trötta i kroppar och själar efter denna arbetsvecka men ändå blev det två riktigt lyckade spelningar för gulleungdomar innan det var dags att riva och packa in i bilen.

Här kör Sveriges finaste ensemblemedlemmar Victor och Minik en äkta politikerhälsning. Eftersom Vics ska stanna i sin hemstad Trelleborg över helgen ska Minkan köra HELA vägen från Malmö till Stockholm (ingen av oss brudar har körkort. Pinsamt). Då har Victor köpt ett "survival kit" till Minik med massa godsaker, energidryck och frukt. Awww bless!

Sagolik morgon

2011-09-28T10:41:00.001+02:00

Alltså hösten i Malmö! I morse var jag på promenad i kungsparken med den fantastiska slottsträdgården. Hade jag gått dit när jag var en überromantisk, sagofantiserande sjuåring hade jag nog aldrig velat gå därifrån. Nu när jag är en ganska romantisk, sagofantiserande 27-åring var det svårt att slita mig, men hotellfrukost är ju det bästa av skäl att vända hemåt. Om tre dagar är jag 28 redan... Då kanske jag inte fantiserar så mycket längre...

Tack men nej tack

2011-09-26T20:37:00.001+02:00

Asså, I just lost my appetite... Tack Ica Caroli City!

Kan inte alla dagar vara såhär?

2011-09-26T11:57:00.001+02:00

I morse gick jag upp kvart i sju och hade en lång tid med mig själv innan det var dags att avnjuta den fantastiska frukosten på hotellet.

Mysigt att gå ut när alla andra sover. Mycket mysigt. Nu är vi på spelplats och kör om exakt en timma. Om bara inte ljudet strulade så mycket skulle detta vara en perfekt dag!

Fest i köket

2011-09-25T20:31:00.001+02:00

Igår var det min enda lediga dag i veckan och den spenderade jag och min kärlek ute i skogen med 5 liter svamp som resultat. Efter det orkade vi inget mer än att mysa med den här snyggingen hemma vid köksbordet.

Med nya favoriten höstsangria i glasen

och med skogens läckerheter på faten blev det en fest. Vill ni ha receptet på sangrian så hör av er. Den är fabulous!

Ett sista farväl?

2011-09-25T14:21:00.001+02:00

Jag vet att ni säkert tröttnat på mitt gnäll om ersättningsbusshelvetena för länge sen, men det här kan komma att bli det sista inlägget om dem. Imorgon är det nämligen sagt att tunnelbanelinjen mot Hagsätra ska öppna igen. Om det verkligen blir så återstår att se, men vad mig anbelangar så kan de ta en eller två dagar till på sig, för jag åker på turné till Malmö idag. Först ska jag bara dö av svettattacker på den, i vanlig ordning, olidligt varma bussen. Killen som nödvändigt skulle sätta sig bredvid mig trots att det fanns ca hundra lediga platser och trots att jag har massa packning, skulle kunna hoppa in som darth Vader om George Lucas skulle få för sig att göra en uppföljare. Hans näsgångar måste vara trängre än ett par tre nummer för små jeans utan stretch just efter tvättning. MEN! Detta kan alltså vara sista gången jag behöver träffa Darth och hans vänner, det jan vara sista gången det tar ca 40 minuter att ta mig till jobbet... Vågar jag hoppas?

En söndag på landet

2011-09-25T13:08:00.004+02:00

Söndagen då? Alltså förra söndagen... Den spenderades här:

Vår kära kolonilott fick superfint besök av hela familjen Jacobsson och mig, Rob och Ida så klart. Vi grävde i flera timmar och nu är lotten redo för en ny omgång i vår. Fika gjorde vi också på bästaste sätt ute i naturen, med ostsmörgåsar, kakor och kaffe. Till er som är sugna på en egen kolonilott, ta steget! Det är såå värt det!

En lördag

2011-09-25T09:57:00.002+02:00

Jaha, så var det förra lördagen då. Den började med uppgång i ottan för att sen ta mig ut till Vallentuna som var strålande vackert.

På vägen till V-tuna åkte jag förbi ett helt gäng kameler. Det gick ganska fort så jag hann inte få med dem på bild, men alla på tåget blev lika häpna...

Under tågresans gång löste jag givetvis Melodikrysset (vilket jäkla tjat om detta kryss va? , men det är så sjukt kul)!

Väl hemma hos mamma började jag gå igenom en av mina lådor jag har haft hos henne på vinden i många år. Herregud vilken remeniscing det blev. Allt från gamla gosedjur (Beckas uggla Birger fick posa på bild i en buske), skolböcker, målningar, badkulor, porslinsdjur, noter, historier och arbeten. Det gick bra att rensa faktiskt, men ibland var jag ju tvungen att stanna upp och skratta lite. T.ex när jag läste dagboksinlägg från när jag var 7-12 år... Herregud säger jag bara... Intressantast var ju dock såklart -SKOLKATALOGERNA!

Här har vi t.ex en av mina absolut närmaste och käraste vänner. Ca fem år innan vi började lära känna varandra på riktigt. Han har växt några cm sedan dess... Världens kanske sötaste nia, vad jag är glad att jag fick lära känna dig! Ganska många av mina fellow bloggare finns med i i en eller annan katalog... De kanske kommer upp på bloggen snart också ;)

När jag hade rensat klart fick jag och mamma finbesök av två underbara kusiner, Julia och Felix, och Julias guldklimp Dafne. Och såklart var deras mamma Suzie och hennes hund Quie med för de har flyttat in hos min mamma. En hur fin lördag som helst.

På kvällen gick jag, Rob och Robs syster Carolina på Dramaten Elverket och såg brev från Eric Ericson. Späckad dag med andra ord.

Förra fredagen

2011-09-25T09:46:00.002+02:00

Första gången på år och dar som jag bloggar från en dator. Vad skönt det är!

Den här veckan som varit har gått förbi i ett huj och mest har jag jobbat, men förra helgen hann jag med väldigt många trevligheter som jag tänkte dela med mig av nu. Vi börjar med fredagen...

Förra veckans fredag var alldeles ledig för både mig och Rob och vi började dagen med att gå runt i en hemlig trädgård där vi bor...

...det var så mysigt att vi fortsatte till en annan lite större trädgård, Djurgården.

På Rosendals trädgårdar var allt helt ljuvligt vackert och kålen växte för fullt.

Och höstkrokus. Vi hann precis in i handelsträdgården och köpte många fantastiska blomlökar att sätta i kolonilotten. Det kommer bli en magisk vår. Förhoppningsvis....

På ett träd på Djurgårn är det nån som har ristat in det här... Vi har valt att tro att det är för vår skull.

På kvällen snodde jag och mina finaste kompisar ihop en taco-knytis-kväll hemma hos mig. Det blev så sjukt trevligt, men jag ville nog prata med alla på en gång och det går ju inte så bra. Hoppas vi får catcha upp ännu mer snart.

Emmelie, Lillan, Ida och Moa var här.

Och kära Alex också.

Och Isa som jag inte sett på hundra år kom med sin söta kusin.

Hur söta är de inte? SJUKT SÖTA!

Det var alltså förra fredagen, jag ska försöka lägga upp resten av helgen också! Ps... ÄNTLIGEN har jag kunnat publicera alla era fina kommentarer! TACK för dem!

En och en annan

2011-09-24T12:05:00.001+02:00

En vill busa men en annan är krasslig... En får gå och diska istället.

Var är vi?

2011-09-15T18:27:00.001+02:00

I förrgår träffade jag tre av de bästa personerna jag vet och ett av de gulligaste barn jag någonsin träffat. Dagen efter, alltså igår, spelade vi i Lerum och sen for vi vidare till...

... staden där den här pojken står. Nån som vill gissa? Där käkade vi lunch och fortsatte sen i många timmar till den här staden:

Fint va?

De har ett slott!

Och det syns ju rätt tydligt på vädret att vi lämnat västra Götaland eller hur? Här i denna vackra stad har vi nu spelat en föreställning och ska strax sätta igång med andra! Det är väldigt lätt att ta sig till ett välbesökt sommarparadis härifrån eftersom det byggts en bro över vattnet... Vet ni var vi är?

Chilla i Lerum

2011-09-13T12:43:00.001+02:00

Idag chillar vi på gympamattor mellan föreställningarna. Vi är i Lerum utanför Göteborg i en skola som vi tycker så himla mycket om. Världens goaste kids och supertrevlig arrangör.

Det regnar fortfarande och tydligen räknas detta som någon slags storm... Varför får alltid stormar tjejnamn? Den här heter Katja. Förutom Per har vi bara haft brudar ju!

Solig stad... Not!

2011-09-12T22:26:00.001+02:00

Göteborg... Gissa vilket väder?!

Mysigt dock att kolla på tv och äta middag på rummet med mina fina, kära kollegor.

Men ärligt! Är det bara jag som börjar bli riktigt besvärad av att se Hollywoodfrun Gunilla? Hon är ju på riktigt allvarligt psykiskt sjuk! TV3 borde ta sitt ansvar och inte filma den stackars männskan mer!

På plats i Jönis

2011-09-12T09:12:00.001+02:00

Hårmonstret på plats i Jönköping. Om en timme kör vi här i Sveriges äldsta gympahall. 1939 bygdes den och den är fortfarande jättefin.

Undrar om det var här det var minnesstund för Stefan Liv?

Magisk lördag

2011-09-11T10:50:00.001+02:00

Igår var en slags magisk dag... Jag och Robert hann umgås så mycket och göra så fina saker.

Egentligen skulle vi köpa dammsugare men det var ju så galet fint väder att...

... vi åkte ut i skogen istället. Vi tog med Västerbottenpaj, kaffe och efterrätt och hittade en solig klippa att njuta på.

September kändes plötsligt som juni.

Nästan som Grekland...

Rob kollade tempen i vattnet. Inte riktigt Grekland ändå...

Men vi badade faktiskt ändå båda två! Och sen pratade vi om Kullamannen, gamla skådisar, att bo på landet och hur det verkligen inte kändes som september.

Sen började vi plocka svamp. Men inte den här dock.

Vi fick ihop en halvfull kasse med några få kantareller, lite trattisar, några soppar och väldigt mycket svart trumpetsvamp.

Turligt nog blev vi spontanbjudna på middag hos makarna Wilson och kunde ta med oss dagens skörd som bidrag till middagen.

Svamp i pannan, höstsangria (med juice från äpplen som jag och Robbie plockat samma dag) i glasen.

Rosépepparlax. Ny favorit.

Efter den lördagen är jag alldeles salig men också lite mör. Snart sätter jag mig i turnébussen igen. Jönköping nästa!

Världens snyggaste 30åring!

2011-09-11T10:23:00.001+02:00

I fredags fyllde den här fantastiska pinglan 30 år! Nästa år har jag haft äran att känna henne i tio av dessa!

Fredagen gick i ett huj och jag hann med att svettas lite, bjuda Marcus på lunch, tvätta köksfönstren och sen äntligen få fira Emmelie! Vi åt supergott på Capri Due på tomtebogatan och fortsatte sen till Hornstull för mera firande. Som grädde på moset fick jag förutom Em och många trevliga människor äntligen träffa Lillan, Keba och Charlotte! Världsatrevlig kväll i världsatrevligt sällskap!

Lördagstradition

2011-09-10T10:00:00.001+02:00

Lördag och strax kl tio! Gissa vad jag ska göra :)

It's friday friday

2011-09-08T11:42:00.001+02:00

Det bästa med idag har hittills varit det här. Igår natt kom vi fram till Vänersborg runt halv två efter en väldigt rolig spelning av <3-mig i Malmö (där vi märkligt nog hade bärhjälp av en medlem i ett av Sveriges mest framgångsrika band utomlands... Koftorna). Om några timmar är det showtime igen och då kör vi Puss och snusk för ca 900 pers. Rösterna och kropparna är trötta efter denna vecka av tre olika säsongspremiärer. Men imorgon gör vi helg! En dag för tidigt!

Första turnéstoppet

2011-09-06T08:53:00.001+02:00

Nu är vi äntligen ute på säsongens första turné. En ganska tuff sådan eftersom vi den här första veckan ska spela alla tre föreställningar vi inte kört ännu sedan vi repade om dem.

I väntan på att vår nya turnébil (som är så jäääävla fin) ska bli färdig turnerar vi med en av våra gamla Mercedesbussar. Den är inte superbekväm och har ingen ordentlig AC i baksätet.

Alltså får man ta till olika trick för att kunna sova lite...

Första stoppet på turnén är Laholm. Hit kom vi i söndags kväll och spelade två stycken Det Suger-föreställningar. Idag är det samma. Två nyrepade föreställningar på en dag tar musten ur en och vi är alla lite ledbrutna efter bara en enda måndag. Skönt då att vakna till detta.

Ok. Nu kör vi två föreställningar och sen kör vi till MALMÖ!

30årig pung finnes

2011-09-06T08:32:00.001+02:00

Den här mannen heter Johan Sundberg. Det är ingen vanlig man. I TRETTIO år (!) har han drivit en ungdomsteater i Stockholms södra förorter som varit samlingspunkt för hundratals (ja, det är faktiskt sant) utsatta och icke utsatta ungdomar. Med samma glödande entusiasm och samma brinnande intresse och nyfikenhet har han skapat föreställning efter föreställning tillsammans med dessa ungdomar och i vissa fall har det varit den enda räddning från en jäkligt tuff vardag de har haft.

I lördags firade Ung utan pung 30år med en stor jubileumsfest på teatern. Det var helt fantastiskt. Det var SÅ många människor som kom som under dessa trettio år varit involverade i teatern på olika sätt.

Alla tal, alla hundratals låtar och sketcher som olika generationer visade delar av och den grymma stämningen gjorde att jag är ännu stoltare än förut att vara del av detta.

Att ha en fungerande friteatergrupp som betalar ut löner och har spelningar dagligen i dessa kulturpolitiskt snålblåsande dagar är inget annat än en bedrift, och att ha lyckats hålla den här teatern på fötter i trettio år är så sjukt beundransvärt.

Heja ung utan pung!

Melodikrysset

2011-09-03T11:27:00.001+02:00

Min kära vän Erika har tipsat mig om att melodikrysset i P4 är ett ypperligt sätt att starta lördagen på och idag var tredje helgen jag lyssnade men första gången jag verkligen aktivt skrev svaren. Jag ritade t.o.m upp en spelplan! Sen messade jag mamma och hon var game! Så nu har vi med gemensamma krafter (mest mammas krafter) och ivrigt messande, LÖST HELA KRYSSET! Mycket trevlig företeelse må jag säga!

Nu har vi ätit frulle jag och Robbie. Bl.a såna här! Vet ni vad det är? Världens vackraste frukt om du frågar mig!

Ostbricka och PMS-cravings

2011-09-03T09:38:00.001+02:00

Igår firade jag lite att jobbveckan var slut (trots att jag typ ska jobba lite idag på ung utan pungs 30årsjubileum och åker på turné på söndag) tillsammans med Jonia och Robert. Egentligen har jag verkligen inte råd att lyxa till det överhuvudtaget den här månaden men både kropp och själ behövde en liten belöning och då blev det ostbricka och rödvin på Urban Deli.

Som tur var kom både Marcus, Tompa, Mikhailo och senare även Alex och hennes kompisar förbi. Nu när turnerandet sätter igång kommer jag inte hinna träffa mina nära och kära lika ofta och då är ju det bästa när man får träffa alla på en gång!

Nu har jag varit vaken i en timma och vet inte vad jag ska göra av mig själv riktigt. Om en halvtimma börjar melodikrysset... Kanske ska äta frulle innan dess. Typiskt att det enda jag är sugen på är mammas schwartzwaldtåeta eller möjligen en blodig biff... PMS någon?

September

2011-09-02T13:25:00.003+02:00

Men åååhhhhh, jag har skrivit tre inlägg från mobben som inte kommit upp!!

Wtf!

Nu jobbar jag som en galning och har knappt tid att sitta ner och äta, men det är precis vad jag gör nu.

September välkomnar jag med öppna armar eftersom det kommer innehålla:

JOBB
Turné
SL-hat (ok, inget jag ser supermycket fram emot precis, men ändå en stor del av september månad)
Lite pussar och kramar hemma
Återseende av kära vänner
Politiskt engagemang
Goda tankar och snällhet mot mig själv (och andra i den mån det blir över ;) )
Rödvin eller bubbel och Mad Men i soffan

Japp, det här är både en förhoppning och en realistisk bild av vad den här månaden kommer att innehålla. Om jag hade kryddat hade jag väl slängt in daglig massage, lottovinster, träning, kakätartävlingar etc. men allt det kommer jag vänta med till oktober.

Ok. Back to work!

Vardagslyx och tjat

2011-08-28T21:42:00.001+02:00

Jag sitter på veoliatåget från Malmö till Stockholm. Tänk hur många gånger jag gjort det förr. Alla tårfyllda farväl från min älskade. Nu har jag iofs lämnat honom igen i Malmö, men redan imorgon ska vi ses igen för nu bor vi ju ihop. Lycka. Den här helgen har jag dels sett the Ark välsigna mig och alla andra på malmöfestivalen med sin underbara musik och fantastiska "hej då-konsert", jag har varit på en grym födelsedagsfest med människor jag tycker så mycket om OCH jag har hjälpt min kära Robert att flyttstäda sin 106 kvm stora lya som han inte själv bott i på ett och ett halvt år. Det där sista var intressant och trots att Robert drog det riktigt stora lasset kan jag säga att jag aldrig varit mer tacksam över mina egna ynka 40 kvm. Det kommer nog bli en barnlek i jämförelse när det nu blir dags...

På tåget är det överfullt och jag kör med min gamla klassiker lantchips, en liten flaska rött shiraz och sommar i P1 i lurarna. Många minnen dyker upp av att sitta här på tåget, nu har vi städat ur lägenheten där jag och rob blev ihop. Vad fort allt går! och imorgon ska vi spela 3 st föreställningar. De första efter sommaren. Jag längtar.

Just nu är jag lugn och glad, men det går lite upp och ner det där. Mitt jag är ännu inte helt stabilt. Äsch, det kanske det aldrig blir förresten. Jag vet inte om det är nåt att sträva efter egentligen. Men att känna sig lugn och glad för det mesta är ju iaf härligt och det jobbar jag ju som sagt på (bla bla bla, Gud vad jag tjatar om detta).

Herregud, det här med gott rödvin och lantchips är ju banne mig helt briljant! Rutinerad som jag är köpte jag min flaska redan i lördags. Det får bli mitt tips för dagen! Lite vardagslyx liksom (jomen, söndagkvällar är väl ändå nästan vardag iaf?).

Komplimang eller?

2011-08-20T09:11:00.001+02:00

Det kommer snart ett inlägg om hur den här första riktiga arbetsveckan varit. Men jag måste först fråga en sak...

Robert, som fortfarande sover, vaknade just till, klappade lite på mig och mumlade fram: "finhuve" innan han slumrade in igen... Finhuve? Ärligt asså! Tycker ni att jag ska ta det som en komplimang eller menade han i sin sömndruckenhet i själva verket det lite mer frekvent använda FULhuve?! Och jag som just har klippt mig!

Surprise!

2011-08-12T22:09:00.001+02:00

Vi har det jättejobbigt... Verkligen...

Bästa kollegorna har överraskat med kräftskiva vid Mälaren, en fantastisk femkamp och nu bad i vedeldad bastu. F-A-B-U-L-O-U-S!

Ehh.. Hårt jobb?

2011-08-12T13:27:00.001+02:00

Andra dagen på jobbet började väldigt bra med en tur alldeles ensam kring hagarna här i Alfvesta och sen bad med de här snyggingarna i poolen i trädgården. Nu har vi haft möte hela förmiddagen och strax är det dags för lunch. Jag är så himla glad över att vara en del av den här teatern. Alla här är schyssta, coola, kloka och bra människor! Det får man ibland söka med lupp efter på andra arbetsplatser!

Första dagen på jobbet

2011-08-11T19:06:00.001+02:00

Jag har världens bästa första dag på jobbet. Vi är på kick off i Eskilstuna och jag smet just iväg och hälsade på hästarna. Haba här var väldigt fotogenisk som ni ser.

Världsklass

2011-08-10T20:30:00.001+02:00

Proseccon är slut, snart rödvinet också... Jag har världens bästa semesteravslut med sällskap i världsklass!

Så så så

2011-08-10T18:32:00.001+02:00

Nu är vi hemma igen och förbereder middag för vårt fina besök. Cool cat kommer hit och firar av min sista dag på semestern. Det blir färsk tonfisk, färsk pasta och hemgjord pesto. Eftersom vi tog slut på nästan all basilika så passar Rob på att så lite ny... Då kan vi kanske göra mer pesto lagom till nästa semesteravslut.

Slutet nära

2011-08-09T21:27:00.001+02:00

Just nu befinner jag mig på underbara Kroksö på Blidö. Här kramar jag det sista ur semestern med sol (trots att väderleksrapporten sa regn), salta bad, natur, morgonpromenad och chill på klipporna eller i hängmattan. Jag har det bra.

Jag längtar till mitt jobb och alla fina kollegor. Det ska bli så himla kul att börja köra igång igen. Alla andra på jobbet började redan igår, men jag bad om att få börja lite senare redan när vi slutade i juni och det var ju rätt smart med tanke på jet lagen som fortfarande inte vill släppa greppet om oss. Det känns såklart jobbigt och stressigt att inte varit med från början på jobbet, men förhoppningsvis tar jag igen det snart.

Semester är ju da shit. Både för kropp och själ och förhållande. Hoppas att känslan håller i sig hela året!

btw

2011-08-08T14:26:00.002+02:00

Ah! And btw, jag vill verkligen inte att någon här hemma ska få för sig att jag inte saknat dem så det skär i kroppen. Om jag inte hört av mig än eller hör av mig inom de närmsta dagarna så är det inte för att jag inte vill och inte för att jag inte älskar er.

Jag håller ju som bäst på att jobba lite på mig själv som ni vet och det tar lite tid... Att komma hem från semestern gjorde att jag slungades tillbaka lite...

Just nu försöker jag att inte stressa upp mig över minsta lilla grej så jag hör av mig till alla i ett lugnt tempo. Hoppas ni har tillräcklig vetskap om att jag gillar er alldeles galet mycket och inte blir ledsna. Pussen och kramen

Tillbaka

2011-08-08T14:09:00.002+02:00

Hej på er alla.

Jag är hemma nu igen. Det blev ett både frivilligt och ofrivilligt blogguppehåll där ett tag.

Förut trodde jag att det där med jet lag var en myt. Nu vet jag att så icke är fallet. Jag har sällan mått så kass som dessa två dagar. Huvudet är inte med. Jag vill hela tiden kräkas lite och jag kan inte reda ut vad det är för behov kroppen känner att den vill göra mig uppmärksam på. Men visst tolv timmars tidsskillnad är ju mycket och vi har varit borta i en månad. Det går inte över en dag att ställa om.

Det känns fint att vara hemma. Men ändå stressigt. Jag tycker om att vi har det så fint i lägenheten och det kommer bli skönt att sätta igång med rutiner igen (börjar jobba på torsdag) men jag saknar också att vara fri och ta dagen som den kommer. Och värmen. Jag gillar värme alltså... Det gör inget om det är fuktigt i luften och man alltid har två mörka fläckar under armarna, tuttarna och skinkorna. Det är skönt när det är varmt.

Trots att jag inte lyckats vända tillbaka dygnet än har vi varit rätt aktiva i ca 3 timmar per dag sen vi kom hem och då gått och sett GRYM teater. Först Unga Turs Värmlänningarna på Orionteatern, åååhhh vad jag gillade den. Denvar helt spejsad och galen men så jävla bra. Och igår såg vi Freja Hallbergs fantastiska nyskrivna Khadaffi-monolog, framförd av grymma Jenny Jensen. Jag blir så galet impad av så begåvade människor som jobbat med båda dessa föreställningar. Heja dem!

Nu ska jag försöka hålla mig vaken och inte falla för frestelsen att gå och somna i nåt hörn. Vi hörs snart igen.

Det goda med det onda

2011-07-31T02:29:00.001+02:00

Nu har jag på samma dag fått uppleva både nåt bra och dåligt med det märkliga landet USA. På plussidan var att de har alla tänkbara mediciner för precis alla åkommor och väldigt lättillgängligt dessutom. Att detta också kan vara en rätt dålig grej är jag fullt medveten om, men just idag när jag i den lilla hotellbutiken hittade "swim ears" var min lycka gjord. De konstiga små örondropparna kirrade biffen och nu tror jag problemet är löst.

Dock blev jag arg som ett bi alldeles nyss när en stackare från personalen kom fram till mig och berättade ursäktande att nån bett managern att säga till mig att sätta på mig min bikinitopp. Till saken hör att jag solade på mage. Jag solar inte topless bland folk. Jag var alltså helt täckt av solstolen men tydligen var min bara rygg så provocerande att nån känt sig manad att gå och säga till personalen! Egentligen skulle jag fått sola helt barbröstad utan att nån jävel behöver lägga sig i det. Men i det här landet funkar det inte så. Jag tror bikinin över nacken men lät den vara öppen över ryggen. Nån måtta får det vara. Störigt att jag dock fick känna mig smutsig och tillrättavisad för nåt som inte är mitt problem.

Jag och becka solar nu ryggen med uppknutna bikinitoppar tillsammans och har nån nåt problem hoppas jag de tar det med mig personligen.

Trubbel i paradiset

2011-07-30T20:29:00.001+02:00

Hej igen kära bloggvänner. Jag vill börja detta inlägg med att säga att jag verkligen inte begär att ni ska tycka synd om mig. Jag är ju med på ett alldeles fantastiskt äventyr och är väldigt, väldigt glad för det såklart.

Igår, ganska kort efter att jag postat mitt förra inlägg, blev jag dock lite nedstämd och självömklig eftersom jag fick så ont i vänster öra att jag fick vända om hem igen från middagen vi var på väg till. Örat hade gjort lite ont hela dagen men plötsligt bultade det så att jag inte kunde tänka.

Jag fick nummer och adress till två läkarmottagningar i hotellreceptionen, varav den ena just stängt. När jag väl kom upp på rummet började dock värktabletterna verka och jag beslöt att vänta med att gå till sjukan och vila lite först.

Våra tidigare kvällar här på Hawaii har blivit väldigt tidiga eftersom vi alla varit rätt trötta. Såklart missade jag helkvällen med lång härlig middag, drinkar och sen karaoke till halv två på natten.

Så himla typiskt. Jag var och är egentligen mer ledsen för det jag missade än för örat. Hatar att bli utanför. Och att titta på dålig film alldeles ensam och äta yoghurt till middag var verkligen ingen höjdare. Idag gör inte örat ont längre men det känns lite konstigt, lite som ett vakuum i örat och jag vet inte om jag ska orka ta mig till sjukhuset. Det gör ju inte ont längre, så då kanske det inte är inflammerat menar jag... Vad tror ni? Kram från den klagande semesterfiraren

Trevligt besök

2011-07-30T06:29:00.001+02:00

Det är svårt att vara superfrekvent i bloggandet här eftersom vi inte gör så mycket annat än chillar, men idag kom en alldeles fantastisk överraskning simmande längs en pir bredvid oss på stranden. Av en slump skulle jag och Rob gå dit på piren och kika lite och plötsligt uppenbarar sig en jättelik simmande sten under vattenytan!

Jag har sett jättesköldpaddor förut i Thailand men detta var s magiskt för att det var så oväntat! Den var så nära stranden och så fin att jag blev alldeles mållös! Jag blir liksom nästan salig och helt lugn i hela kroppen när jag ser ett sådant magnifikt och mäktigt djur! Jag tror att de kan bli nästan 150 år gamla! Coolt va?!

Aloha!

2011-07-28T04:05:00.001+02:00

Vet ni vad? När vi kom till Honolulu igår så regnade det. Hela dagen nästan. Jag var ledsen och alla andra med, men ingen låtsades om nåt riktigt... Dock tror jag att alla tänkte samma sak. Typ: NEEEEEEEEEEEEEJ, fucking hell noooooo!

Som tur var sprack det upp idag på förmiddagen och vi har legat på bastmattor på stranden ända tills huden sa ifrån. Nu chillar jag och mina syskon i skuggan vid poolen och har det rätt så fantastiskt bra.

OBS! Den röda tonen på min mage kan inte alls liknas vid en bränd gris. Inte alls. Jag skulle snarare kalla den klädsam och uppseendeväckande vilket är ytterst trendigt i dessa kanariefärgernas glansdagar.

Bye bye SF

2011-07-26T14:36:00.001+02:00

Igår kom vi äntligen till den berömda bron och fick se den på nära håll innan det blev dags för en ordentlig shoppingspree (som iphonen för övrigt vill byta till "avlopp halter"?). Vi börjar känna oss lite hemma här i SF nu och har utforskat många av stadsdelarna. Men nu är det dags att röra på sig igen.

San Fran är ju känt för att vara kallast i Californien eftersom det är en kall vind från Stilla Havet dom
Blåser in över staden. Det går knappt att jämföra med N.Y. eller Yellow Stone där det var stekhett.

Jag kom på att jag nog inte berättat för er vart vår resa bär av härnäst? Vissa vet ju, men inte alla. Nu är klockan lite över fem på morgonen här och vi ska strax åka till flygplatsen för att ta oss till..............

HAWAII!

På riktigt! Jag trodde nästan att det inte fanns. Det närmsta jag kommit Hawaii innan är när skolbespisningen la annanas i vitkålsalladen! Undra om detta blir lika festligt?!

Haight-Ashbury

2011-07-25T19:41:00.001+02:00

Igår åkte vi buss till det legendariska området Haight Ashbury och hängde nästan hela dagen. Här hängde "alla" under the summer of love 1968 och ända sedan dess, eller kanske redan innan, har Haight-ash varit ett fritänkande, kärleks(och drog)fyllt område där konstnärssjälar och hippies levt in harmony and love. Om ni sett filmen Milk med Sean Penn så vet ni också att detta område är historiskt vad det gäller kampen om homosexuellas rättigheter. Kändes extra speciellt att vara i Haight just igår eftersom det var första dagen det var lagligt för gaypar att gifta sig i New York. Fattar ni?

IGÅR, alltså 2011, var första dagen homosexuella lagligt fick vigas i N.Y! Det går inte snabbt liksom...

Haight-Ashbury var iaf helt klart bästa stället hittills i San Fran. Vi köpte hur mycket god mat som helst på en ekologisk deli och satte oss i den lagom varma solen i Golden Gate Park och hade picknick med Prosecco och rödvin och allt. Sen strosade vi i de ca 50 vintagebutikerna och tittade på folk. Här skulle jag kunna bo faktiskt.

Tankarna hos Norge

2011-07-23T18:56:00.002+02:00

Ny dag har i San Francisco.

Jag kan inte slappa det som hant i Norge. Ingen av oss kan det. Det ligger en skugga over hjartat.

Vi gar in och laser om nya uppgifter. Fruktansvarda vittnesberattelser som jag inte ens orkar lasa klart. Det ar bara sa fruktansvart vidrigt.

Nyss vid frukosten har pa hotellet blev det stor uppstandelse over nagot som hande pa nyheterna pa den stora tv:n mitt i rummet. Jag trodde givetvis att det var uppgiften om vad som skett i Norge som inte hade kommit till allas kannedom forran nu. Men istallet var det nyheten om att sangerskan Amy Winehouse hittats dod i sitt hem som fick alla hotellgaster att stanna upp och borja prata dampat med varandra. Nog for att det ocksa ar hemskt och valdigt ledsamt sa ar det sa svart att forsta att det kan vacka mer uppmarksamhet an en sa vidrig handelse som i Norge.

Vi far se om det kommer ga att forsoka fortsatta njuta av semestern eller om det har ligger over oss hela tiden. Det kanns fel att vara glad en stund som denna. Aven om det inte hjalper offren eller de sorjande att bara kanna sorg.

För vidrigt

2011-07-23T09:12:00.001+02:00

Tidigt i morse kom vi fram till San Fran och innan vi lämnat flygplatsen fick vi chockade höra om explosionerna i Norges regeringsbyggnad. Vad som hände sen och vilka enorma konsekvenser det fick kom inte till vår kännedom förrän ganska mycket senare. Vi uppdaterar oss nu så flitigt vi kan och orkar. För detta är så ofattbart tungt! Jag har inte kunnat äta nån ordentlig mat sen vi fick höra om skjutningen. Det liksom vänder sig i magen.

Jag har just nu en enorm hemlängtan och vill bara krama och hålla om alla jag känner en bra stund. Ibland vill jag skrika och gråta och ibland bara sitta tyst och känna sorgen, tung som en grå sten, i bröstet.

Hur fan kan detta få hända?

Hur klyschigt det än må vara vill jag säga till alla er där hemma att jag håller av er och t.o.m älskar vissa av er (ni vet ju vilka ni är)! Just nu känns det väldigt viktigt att få berätta det. Det långa avståndet och nio timmars tidsskillnad gör att jag känner mig långt ifrån er!

Hoppas ni mår bra, eller så bra ni kan iaf, efter denna fruktansvärda tragedi!

Extrasäng i Salt Lake City

2011-07-22T02:37:00.001+02:00

Vi har precis fått in extrasängen till mitt, Rob och Beckas rum... Undra vem som kommer få sova i den. Jag har fortfarande lite trötta benhinnor så jag tror jag passar.

En småstad

2011-07-21T17:09:00.002+02:00

Amerikat, det är ett konstigt land ändå...

Nu är vi i Montpelier, en liten småstad i Idaho, precis lik andra småstäder i USA. Iaf som jag föreställer mig att andra småstäder ser ut. Det är ju så klart skillnad om man, som vi, befinner sig i västra delen av landet eller om man är i norr eller söder. Men den lite sömniga småstadskänslan är lite densamma kan jag tänka mig.

Här i Montpelier finns det två restauranger, en där gardinerna var neddragnma och jag fick en känsla av scientologkyrka (vilket det kryllar av här i krokarna) och ett mexikanskt hak där man kan få en gigantisk tallrik burrito, enchilada eller fajita för ca 40 spänn... Vi åt på det senare igår och med resten av klientelet på haket kändes det som att vi klivit rätt in i ett avsnitt av den superspännande MTV-serien 16 and pregnant (enbart ett desperat försök av producenterna att försöka skrämma tonåringar från att ha oskyddat sex).

I morse gick jag en kort morgonpromenad genom stan (kort för att stan tog slut ganska fort, vilket håll man än gick åt) och konstaterade att alla i den här stan har en pick-up. Jag tror inte ens att de räknar andra sorts fordon som bilar... Möjligen om man har en gigantisk jeep av något slag.

Det andra som slog mig var att ingen småstad här klarar av att vara bara det. Alla måste ha något speciellt de är kända för. Det är kanske lite så hemma i Sverige också, men det finns ändå gränser... Här backar de nämligen inte för skurkglorifiering (bästa ordet?) för fem öre. Det enda Montpelier känner att de vill promota för resten av världen är en snubbe vid namn Butch Cassidy, som på 1890-talet rånade den enda banken här i stan tillsammans med några andra skurkar. Här finns nu Butch Cassidy's Liquor Store, Butch Cassidy's Motel, Butch Cassidy's guns and ammo och allt du någonsin kan tänka dig. But WHY? Killen var ju en tjuv! Min bror Jakob tänkte att det kanske är för att om det inte var för att Butch Cassidy tog hela stans pengar så skulle Montpelier egentligen inte varit en sömnig småstad utan kanske en blomstrande storstad med allt vad det innebär... Tänkvärt... men jag vet inte...

Nu är det dags att röra på oss igen. Den här gången ska vi till Salt Lake City och därifrån flyger vi till San Fransisco. Ska bli spännande med Kalifornien. Kommer nog vara sjuukt annorlunda från detta. Jag har dessutom fått för mig att inte all mat kommer vara dränkt i socker... Vi får väl se...

Solens baksidor och mina smalbens framsidor

2011-07-20T07:07:00.001+02:00

Idag har vi bestigit ett berg och om det är nån som inte tror mig kan ni fråga mina benhinnor!

Eller så tar ni er en trip hit och bevittnar min "förvidrigföratttakortpåochläggaupphärpåbloggen"-bonnbränna! Det finns inga ord just nu gör att rättvist beskriva eländet...

Jag och min bonnbränna tänker på er där hemma och hoppas ni har det härligt!

Platsannons

2011-07-19T05:31:00.001+02:00

Ja... Här i vilda västern har alla en master i genusvetenskap som ni ser. Om det inte var för det där sista skulle jag givetvis söka.

Grizzlys och svettpölar

2011-07-19T02:33:00.001+02:00

Alltså, det är lite för varmt för att komma på nåt witty att skriva. Min hjärna har smält lite.

Men i morse var vi lite mer alerta trots att klockan bara var sex när vi mötte vår guide Steve. Dom tur var visade sig Steve vara en mycket sympatisk man utan några som helst machomanér. Det blev en låång dag med ca 7 timmars utomhusvistelse där vi faktiskt fick se både varg, grizzlybjörnar, mer bison och antiloper tillslut.

Nu har jag två snygga svettpölar under brösten lagom till middagen... Hoppas ingen märker nåt.

Sittin on the dock of the bay

2011-07-18T03:12:00.001+02:00

Klockan är strax sju på kvällen här i Montana, men solen bränner het och jag sitter i en liten trähammock vid floden precis vid vårt nya hotell. Här i yellow stone park reser vi runt i vår monsterstora hyrbil och tittar på hisnande vyer och vattenfall och har hittills åkt till ett nytt hotell varje dag. Nu ska vi dock stanna här i Montana, vid något som kallas för Mammoth Hot Springs, i tre nätter och imorgon ska vi upp i ottan och träffa en guide som kan den här gigantiska parken som the back of his hand. Vi har redan sett en pelikan, flera kronhjortar, jordekorrar och många, många bisonoxar på mycket nära håll, helt vilda längs vägen, men förhoppningsvis kan vår guide visa oss ännu fler djur. Varg och grizzlys vore ju sjuuukt coolt att få spana på. Iallafall på håll.

Galen skillnad att vara här jämfört med N.Y. Här har jag haft samma bekväma kläder varje dag och inte ens öppnat sminknescessären. Det enda som är konstant är att midjemåttet ökar ca 1cm per timme...

Howdy partner

2011-07-17T17:44:00.001+02:00

Vi är i buffalo Bills hemstad Code, Wyoming! Det finns en enda gata och såna här i varenda hörn... Jag är lite rädd men nu ska vi äntligen härifrån!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Bara en dag

2011-07-14T06:09:00.001+02:00

Det är bara en dag kvar i New York och jag har lite panik över det!

Idag har vi gått omkring länge i west och Greenwich village. Två stadsdelar som var heeeelt fantastiska. Precis sådär avslappnat coola och spännande som man föreställer sig n.y. Vi följde en före detta spårväg som nu mer är en grönskande gångväg finansierad av diverse kändisar och anonyma välgörare. Hur coolt dom helst!

Nu har vi hunnit med ännu en italiensk restaurang och en irländsk pub. Vi har hittills blivit av med ett amex-kort (nu spärrat) och ett par RayBans (Jakobs helt nyköpta), men är faktiskt glada ändå och om ca femton timmar är Robert här. Sjukt va!?

- Posted using BlogPress from my iPhone

The Met

2011-07-13T14:36:00.002+02:00

Alltså, the Met! Vilket ställe!

Igår såg jag kost av alla stora, kända konstnärer på en gång. Alla från Rembrandt, Caravaggio, Degas, Van Gogh, Rubens, Klimt, Manet, Monet, Picasso och en herrans massa fler. Dessutom köade vi i ca en timme för att få se det bortgångne modegeniet Alexander Mcqueens utställning som var bland det coolaste i utställningsväg jag sett. Hans kläder är verkligen konststycken i sig och han blandar in sin själ, politik och fantasi i plaggen så att de verkligen vibrerar. Dessutom var utställningen skitcoolt presenterad med musik, ljus och form.

Idag är jag lite trött och har inte orkat gå på morgonpromenad i Central Park än. Det brukar annars vara perfekt att börja dagen med här. Lite lugn och ro och grönska... För det är det lite ont om i övrigt i den här stan.

Egentligen skulle jag vilja se alla musikaler och alla pjäser som går på och off Broadway, men i nuläget har jag inte råd. Men jag har lovat mig själv att komma tillbaka hit och se allt jag vill se. Imorgon ska vi iaf se Lejonkungen. Och imorgon kommer Robert hit.

Sen fortsätter vi till Yellow Stone Park där vi förhoppningsvis kommer få så mycket naturupplevelser att vi blir mer än mätta efter denna vecka av storstadsliv. Tänker på er alla i Sverige och hoppas ni har det härligt om det nu är Stockholm, Bästkusten, Uppsala, Köpenhamn (nästan Sverige), Malmö, Umeå, Göteborg eller Vimmerby eller något annat trevligt ställe ni befinner er på!

Paltkoma

2011-07-12T04:15:00.001+02:00

Här är en bild av förrätten tidigare ikväll med färsk tonfisk och ingefärsskum och allt! Nu kom vi just hem till hotellet och vi är som vanligt HELT slut. Orkar inte ens gå ut och ta en drink. Men vi hinner uppleva desto mer under dagarna så jag försöker att inte ha dåligt samvete för det. Imorgon ska det kanske regna lite här så då ska vi passa på att se Alexander Maqueenutställningen på the Met. Ingen vila än så länge!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Vi har det bra liksom

2011-07-12T04:06:00.001+02:00

Nu är det restaurant week här i N.Y. och eftersom vi är en mer än matglad familj passar ju detta alldeles ypperligt. För ca 200 kr får man trerätters på några av de bästa restaurangerna i stan och idag provar vi den latinamerikanska Rayuela. Vi kommer nog bli bortskämda med maten här...

- Posted using BlogPress from my iPhone

My first time

2011-07-10T23:16:00.001+02:00

Ok gänget, nu blir det fler imaginära mödomshinnor spräckta här på en gång. 1. jag bloggar från min iphone 2. Jag bloggar från min iphone i Amerikat 3. Jag bloggar från hotellobbyn och inte rummet eftersom det bara är här nere wi-fi funkar. Vi har just kalasat på två bakelser från Magnolia Bakery (ni som kan er sex and the city blir kanske lika glada som jag över att det finns) och varsin islatte från starbucks. Igår åt vi faktiskt middag på en japansk restaurang som Carrie åt lunch på i ett avsnitt av satc och självaste Michael Jackson tydligen också käkat på.

Hettan håller N.Y. i ett stadigt grepp men jag klagar inte alls faktiskt. Det är underbart att kunna gå utan en en tunn kofta hela dygnet! Skickar iväg det här nu och ser om det funkar. Puss så länge!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:N.Y.

N.Y.

2011-07-09T15:46:00.002+02:00

Hej. Supersnabb uppdatering från N.Y.

Första kvällen tyckte jag allt var för stort och för ljudligt. Nu älskar jag det.

Jag och Becka gick själva i stan hela dagen igår och hängde länge i Central Park som verkligen är stadens hjärta och lungor. Sen shoppade vi på 5th Avenue i bästa Carrie-anda (fast bara i de billiga butikerna).

Nu ska vi åka helikoptertur över stan. Det kommer nog bli fett.

Jag hörde att det är fantastiskt väder i Stockholm och jag vet att jag är konstig, men jag kan sakna Sverige då. Det skaver lite i hjärtat att veta att blåbären precis är mogna och att de inte finns kvar när jag kommer hem. Men fasiken, man kan inte få allt och jag är superglad att vara här nu.

Precis som Annika redan påpekat är ju det här med toaletterna jävligt strange... Förutom att de är så stora att jag nästan plumsar i när man sätter sig så är de så grunda att man liksom hamna väldigt nära sin egen skit... Jag vill nästan stå på huk för att få lite distans...

Förövrigt är det mycket reklam på tv. HELA tiden. Efter vinjetten är det reklam och sen fortsätter det var femte minut tills programmet är slut...

Mycket är billigare här än det är hemma men jag ska FÖRSÖKA hålla i pengarna lite... Iaf i några dagar till. Uppdatering kommer snart igen.

Herregud, såhär blir det när man skriver under stress. Hoppas a

Hur äre nurå?

2011-07-04T23:40:00.002+02:00

Hej underbara bloggläsare.

Jag saknar er.

Jag läser er andra så fort jag kommer åt. Det är bara att jag inte själv är en imläggsspruta just nu.

TACK alla fina, fina, fina ni för otroligt peppande, kloka och härliga kommentarer. Det har verkligen, verkligen värmt.

Som vissa av er säkert har upplevt så känns ibland livet mycket lättare när man erkännerför sig själv och andra att man inte mår så bra. Så var det för mig nu. Så fort jag skrev här, tänkte för mig själv och så smått började berätta för folk i min närhet att jag inte mådde bra började jag genast att må mycket bättre. Däremot nöjde jag mig inte med det den här gången utan har faktiskt gått och börjat få hjälp av en helt utomstående person. Det kanske är lite för tidigt att säga än, men jag tror att det är bra. Jag ångrar väldigt mycket att jag inte gjort det tidigare för det känns som att jag har rätt mycket grejer att beta av som gått och grott länge i hjärteroten men som jag blivit expert på att trycka bort och maskera med ett leende.

De senaste veckorna har på det stora hela känts bra och jag har haft många härliga stunder men också fått tillbaka de jobbiga känslorna helt plötsligt och därför är jag glad att jag inte bara tagit lätt på det här som vanligt utan faktiskt tagit tag i att jag inte mår så bra som jag vill.

Just idag har vi varit på vår härliga kolonilott och klipptgräs och skördat massor av jordgubbar. Roberts fantastiska lillasyster Jessica är här och vi har haft det mysigt hela dagen och avslutat kvällen med mys hemma hos oss tillsammans med fyra av Robs f.d scenskoleklasskamrater. På torsdag åker jag på en lååång resa till U.S.A. och är just för tillfället ungefär lika delar nervös som förväntansfull. En annan stor grej är ju att jag äntligen skaffat en iPhone. En fin vit 4a som jag döpt till Vega (nej, det är inte onormalt att döpa materiella ting!). Om nån har lust att berätta för mig hur man bloggar från Vega vore jag ytterst tacksam. Förhoppningsvis kommer här då lite fler inlägg än vad jag kastar ur mig just nu.

Och alla dagar jag missat hittills får vi ju ta tag i alldeles snart. För jag måste ju berätta hur det gick till när jag träffade två jänkare som var filmbranschhöjdare i Hollywood och om varför jag drack skumpa på Skarsgård den äldres takterass och hur jag firade midsommar i ett alldeles ruskigt idylliskt sommarhus utanför Ystad och hur jag och Rob har fixat och donat så att vi bor ca 48 fånger finare nu än för några veckor sedan! Men det kommer. Det kommer! Hoppas innerligt att ni har det bra i sommarsverige. Puss mina kära/J

Bröllop i Ö-vik

2011-07-01T10:48:00.028+02:00

För några veckor sedan gifte sig min underbara kusin Harriet med sin fantastiske man Oskar i Nordingrå utanför Örnsköldsvik. Här är lite bilder från det ståhejet. Stugan där jag, Robert, mamma och Becka övernattade två nätter.

Den vedeldade bastun där vi bastade första kvällen. Sen badade vi flera gånger ute. Helt ljuvligt.

På själva bröllopsdagen körde vi på vandrarhemmet lite panikgrillning innan bröllopet. Mycket spartanskt men MYCKET mysigt blev det.

Becka var färdigsminkad innan panikgrillen.

Vi hann i tid och mötte upp brudens föräldrar. Alltså min moster och morbror.

När alla gäster kommit på plats slogs dörrarna upp och just när jag hunnit tänka "nä, jag känner mig rätt lugn, jag kommer nog inte börja gråta idag" uppenbarade sig brudparet i dörröppningen och jag började stortjuta direkt...

Om en minut är de man och fru!

Vigseln avklarad! Båda sa ja och efter riskastningen utanför kyrkan fick vi äntligen kramas!

Bruden och brudgummens underbara mormor!

Fina Marie och Harriet!

Godbitar!

Becka måste sagt något hysteriskt roligt...

Det fanns två hjälpredor också som ryckte in när kyrkbacken blivit risig.

Good work man!

Åh, jag älskar ju blommor och brudbuketter är ju alltid väldigt speciellt fina... Om man inte har typ ogräs och tistlar.

Äntligen kunde vi i familjen acceptera deras förhållande på riktigt.

Tema: Mota bort paparazzis på röda mattan!

Och äntligen en kyss inför fotograferna.

Vi var en nöjd skara.

Och sugna på partaj.

Tur då att det var det vi skulle bli bjudna på. Först var det en helt fantastisk vegetarisk buffé som jag drömmer lite om än...

Bland många fantastiska tal tog Joel fram gitarren och sjöng med sin ljuva stämma för brudparet.

SEN var det dags för det bästa jag vet. Efterrätt! Brudparet hade världens bästa idé angående efterrätten, nämligen att alla gäster som ville fick ta med ett bidrag till en efterrättsbuffé! Need I say att det blev succé!?

Ett bröllop helt i min smak! Detta var bara det ena av två dignande bord.

Rob och Becka var också nöjda med den briljanta idén.

Världens finaste brud och världens finaste Alvar strålade ikapp under hela kvällen.
Tack för en helt underbar helg i Övik i kärlekens tecken.

Ett litet ärligt inlägg

2011-06-22T18:08:00.002+02:00

Hejhej mina kära bloggläsare och vänner.

Det är ju en för tillfället tyst och tråkig blogg det här. Jag är ledsen för det för jag önskar att jag hade lust och ork att dela med mig om roligheter, tänkvärdheter och allmänt blaj som vanligt. Tyvärr har jag inte den lusten eller orken just nu.

Det är väldigt konstigt hur livet fungerar för just som jag egentligen har allt jag kan önska mig så känns det inuti som att jag inte har något forfäste alls. Under en period nu har jag kunnat vara glad och som vanligt för det mesta, men i bröstet har det växt en oro och en ledsamhet som jag inte riktigt kan förklara var den kommer ifrån. Jag tror att det är många händelser och känslor som jag gått runt med länge, länge men aldrig riktigt bearbetat som passar på att dyka upp nu när allt runtomkring mig är ganska stabilt. Då, för en gångs skull, är det jag som vacklar och bli instabil.

Eftersom jag är ledig nu så ska jag försöka ta tag i det här och förhoppningsvis vara helt tillbaka på banan om ett inte för långt tag igen. Under tiden kanske den här bloggen blir lite tyst och lite tråkig. Eller så dyker det upp ett inlägg eller två någon gång när jag blir sugen.

Det känns läskigt och jobbigt men ganska bra på samma gång att skriva det här. I hela mitt liv har jag varit expert på att ha en polerad yta och det värsta jag har kunnat tänka mig är att visa mig svag inför andra. Trots att jag uppskattar och aldrig dömer någon annan som visar detsamma för mig. Jag vet inte varför det bär emot så mycket, men det gör det. Nu tänker jag försöka skita i det och vara öppen med att allt inte är 100 just nu. Men det kommer nog bli det. Som sagt så uppskattar jag ju alltid när andra är ärliga med sina känslor mot mig och det sorgligaste som finns är ju människor som låtsas att allt är perfekt 24 timmar om dygnet.

Hej hej så länge och jag hoppas ni står ut med den här tysttrista bloggen en liten tid framöver. Det kan ju bli så att nya inlägg börjar trilla in när jag fått min nya telefon... men det återstår att se. Må gott i den underbara sommaren fylld av... eh.. regn och blixtar.

Höga kusten

2011-06-18T09:22:00.001+02:00

Jag önskar att min kamera inte var så himla keff för det här är så mycket vackrare än på bilden! Jag är och knallar på Höga kusten-leden och det är den ena mer hisnande vyn efter den andra som viker ut sig nedanför kullarna. Till vänster om mig glittrar vattnet och på andra sidan sjön lyser kyrkan som min fina kusin ska gifta sig i om några timmar. Igår badade vi vedeldad bastu och badade i vattnet som nu är min följeslagare runt leden. Det är såhär man ska leva!

Ärligt

2011-06-16T12:24:00.002+02:00

Men ÄRLIGT talat! Vad är det fråga om? Varför bloggar jag så djävulusiskt dålig? Jo, det är så att jag har en fett dålig kamera på mobilen som inte längre tillåter mig att blogga från den. Detta i kombination av att nästan aldrig vara i närheten av en dator har lett till denna bloggtorka. Men jag är inte död. Och vi blev inte särbos efter IKEA-besöket. Faktum är att vi var helt jäkla awesome på IKEA. Vi kom inte därifrån med EN ENDA pryl vi inte hade bestämt innan att vi skulle ha! Det ni!

Däremot när vi skulle bygga ihop allt fick sig förhållandet några små törnar ( en av oss har ett ganska dåligt humör när den inte har fått äta ordentligt... den personen jobbar då allra bäst ensam men ibland går inte ens det bra... den här personen är lång, mörkhårig och har ett namn som baklänges blir -Ni fes! -Oj!) men nu är allt uppe och det känns så himla, himla bra. Nu ska allt bara ner i lådor och skrymslen innan vi kan pusta ut och känna oss lite hemma.

Det har ju hänt mycket mer än såhär dessa bloggtorksdagar men jag ska inte radda upp allt på en gång utan portionera ut det med jämna mellanrum.

Idag fixar vi som små gnuer här i lägenheten, sen kommer kanske lillasyster på besök och sen blir det en tripp till kolonilotten där vi behöver få upp ett staket och sen ska jag kanske både gå på Hair och träffa tre härliga tjejer som jag tycker så himlans mycket om. Skönt det är att bara chilla på semestern... Jo... visst.

Eldprovet

2011-06-12T12:05:00.001+02:00

Dagens stora uppgift. Första dagen som sambos kryddas med ett IKEA-besök. Håll tummarna för att vi inte blir särbos.

Snart snart snart

2011-06-11T13:19:00.001+02:00

Kan ni fatta! Nu är vi hemma om typ en halvtimme. Nog för att vi kommer med ännu mer packning nu som ska trängas i den lilla lägenheten innan vi kommit i ordning ordentligt. Men ändå. Vi kommer inte behöva bryta upp än på ett tag och det tror jag vi är glada för båda två.

Nu är det dags

2011-06-11T07:22:00.001+02:00

Packningen klar och i en prydlig liten hög på centralen i Malmö. Nu bär det av mot Stockholm.

Inte hej då

2011-06-10T15:10:00.001+02:00

Igår var det utsparksfest så det sjöng om det. Så fort jag lagt in bilderna på datorn ska jag visa dem för er. Nu är min älskade Robert Noack skådespelare på riktigt. Just nu ligger jag och väntar på honom i solen i Pildammsparken med ett kilo biggarråer, två lådor jordgubbar och ett kilo nektariner som jag köpt på Möllan för 50spänn totalt. Plötsligt inser jag att jag kommer att sakna Malmö. Massor. Jag kommer att sakna Roberts fantastiska klass och allt roligt man kan göra här. Däremot kommer jag inte att sakna distansen till kärleken. Men Malmö... Istället för att säga adjö säger jag: på återseende!

Ingen fara

2011-06-09T07:54:00.001+02:00

Ah, found it!

Plane gone missing?

2011-06-09T07:50:00.001+02:00

Nu flyger jag till Malmö för att fira min kärlek som blir kandidat idag. Men var är planet?

En gång för längesen

2011-06-07T22:47:00.001+02:00

Här har nästan alla mina bloggkompisar jobbat en eller flera gånger. Jag var här en vinter för hundra år sedan och såg The Best Little Whore House In Texas. Snacka mycket som hänt sedan dess!

My tribute

2011-06-07T20:47:00.001+02:00

Gissa vem som är en av tre fotbollspelare i landslaget jag känner igen i kvällens match? Tips: han har gjort två mål hittills och jag är ganska lik honom på bilden... Nå, vad säger ni? Om nån säger källström blir jag besviken.

My oh my

2011-06-07T09:34:00.001+02:00

Nu är det verkligen nedräkning. Om en halvtimme kör vi dagens första föreställning. Sen är det bara tre kvar totalt innan sommaren. My oh my!

Låååångt

2011-06-06T19:51:00.001+02:00

Fy faaan vad det är långt till Härnösand! Vi är så fruktansvärt uttråkade i bilen, trots det fantastiska vädret och de fina platser vi svischar förbi. Ska bli rätt skönt att slippa träsmaken i sommar.

Vändningar, flyttlass och slutspurt

2011-06-06T13:44:00.001+02:00

Det bästa som finns är att vända en skitdag till en suverän dag. Så var det igår. Jag var ju deppig och surig och tyckte synd om mig själv. Först tänkte jag stanna hemma och göra just det hela kvällen, men sen blev jag så arg på mig själv att jag tvingade mig upp ur soffan och gick till Flyt där världens snyggaste, coolaste och mest charmiga Marit underhöll med sin grymma sångröst. Där fick jag även träffa Fredrik och hans mamma och de var det trevligaste av sällskap man kan få. Sen fortsatte jag till älskade Anna Lidmans kompis Oscars innergård där det var knytis och fullt av oerhört fina och roliga människor. Där satt jag till timmen blev sen och skrattade och åt massa god mat. Det var helt enkelt inte synd om mig alls. Kl ett på natten kom sen en trött men glad kärlek med hela sitt flyttlass från Malmö. Vi stuvade in allt i lägenheten så gott vi kunde men nästan allt fick vara kvar i kassar och kartonger för tidigt i morse åkte Rob tillbaka till Malmö för att gå sina två sista skoldagar och själv sitter jag för sista gången innan sommarn på den kokheta ersättningsbussen. Strax åker vi till Härnösand och sen Sundsvall och sen är det SEMESTER! Jag kan inte fatta det riktigt. Jag kommer sakna mina kollegor. Men va härligt det kommer bli ändå! Heja semestern!

Deppobert

2011-06-05T18:27:00.002+02:00

Den här dagen är inte den bästa.

Jag har inte gjort något bra alls nästan. Jag har superont i hela kroppen efter att ha lyft skrot för första gången på år och dar och det har dessutom varit shizoväder i stan idag. Sol men kalla vindar.

Nu är det bara en vecka tills Robert flyttar hit och jag ser fram emot det så himla mycket. Just idag har jag lite mer ångest än vanligt inför den här flytten till Finland. Det kommer över mig ibland det där och då blir jag ledsen och nedstämd och känner att allt är tråkigt. Som ni som läser den här bloggen frekvent vet, är jag inget super-fan av distansen och när vi har fått bo ihop en liten stund så känns det ännu tuffare att behöva skiljas åt sen igen. Det är lite som att få ta en enda sked av en skål med chokladmousse med hallon och sen behöva lämna tillbaka skålen till kocken igen. Tråkigt tycker jag.

Typiskt att jag har en deppdag och är förkyld just ikväll när Marit spelar på Flyt och Anna har knytis!

Jag och mina döskallar

2011-06-04T16:14:00.001+02:00

Idag har jag varit ännu en sväng på kolonilotten och vattnat och grävt en ny blomrabatt. Nu har jag och mina döskallar tagit igen oss i solen vid årstaviken ett tag. Jag har definitivt haft sämre lördagar.

Första gången....

2011-06-03T08:49:00.024+02:00

Igår var det första gången på många sätt. Robert kom till stan i onsdags kväll och igår morse gick vi upp hyfsat tidigt, trots avslutningsfest på Ung utan pung kvällen innan. Först åkte vi tillbaka till Rågsved och lånade en bil på jobbet sen åkte vi och hämtade upp två glada flickor och fortsatte efter lite irrande på väg 73 till Plantagen i Farsta. SEN var det äntligen dags att bege oss till dagens mål. Vår gemensamma kolonilott i Orhem! Jag, Ida, Robert och Thérèse har nu en alldeles egen liten lott (utan hus på) dit vi skulle för första gången i år! Ida hade varit där innan och rensat upp det värsta, men nu var det dags att ta i på allvar. I början var det lite svårt att veta var vi skulle börja. Det fanns mycket att göra.

Men snabbt fann vi oss och började vända gjord i landen och rensa både i det befintliga jordgubbslandet och lite överallt. En kompost byggdes ihop på ett kick av Ida och den fylldes ganska snart av massor av rens.

Idas kompis Pontus kom förbi och hade med sig sin son Bruno som stannade och hjälpte till hela långa dagen faktiskt. Robert hann med att åka in till stan och klippa sig och kom tillbaka nyfriserad och med extra energi.

Världsafina Ida är det som fixat den här kolonin till oss.

Vi grävde, planterade och rensade i ett och kände inte ens att vi var hungriga så när Rob frågade om han skulle köpa med pizza från stan var vi lite tveksamma. Men när han väl kom med pizzan kastade vi oss över den som mördarsniglar över sallad.

Men sen var det dags igen. Här gräver jag en ny blomrabatt där vi ska sätta jasmin.

Här vette fan vad jag gör, men säkert nåt viktigt...

Efter pizzapausen satte Rob och Thérèse igång med ett rätt tungt projekt: att flytta alla hallon till ett och samma ställe. Egentligen ska man inte flytta på buskar såhär års, så vi får se om de klarar sig. Men vi ville så gärna få i ordning.

Ida kör sista touchen.

Det var ju hur fint väder som helst igår och vi var utee från 12 till 20.30 på kolonin. Rätt bra jobbat!

Här är vår fina pionbuske,

förgätmigej och

förutom sockerärtorna, som jag bara MÅSTE ha med i ett land, hann vi sätta mandelpotatis, vanlig potatis, gul och röd lök, rädisor, morötter, rödbetor, plockssallat, dill, persilja, ruccola, spenat och luktärter.

Jordgubbarna fanns redan men de fick ett fint nät över sig. Blåklint, lupin, akleja, prästkragar, oregano, gräslök, citronmeliss,hallon, rabarber, krusbär och vinbär fanns också redan.

Innan vi gick vattnade vi allt rikligt.

Undrar om det kommer några hallon....

Sen chillade vi lite och tittade på allt vi hunnit med under dagen.

Sen var det dags för dagens andra premiär... I sjön Flaten som ligger alldels precis vid vår lott!

Ida a.k.a Marilyn var först i badet.

Fina, fina...

Nybadade och glada!

Sen åt vi lite choklad innan vi åkte hem igen och somnade i princip bums!

Hyllad i tropikerna

2011-05-31T20:28:00.001+02:00

VÄRMEBÖLJA! Herregud. Söderköping har varit som tropikerna idag och nu är det inte bättre i stan heller. Men mycket trevligt har jag det på mosebacke där den fantastiska Josefin Johansson just nu hyllar Babben Larsson. Om ni inte sett hyllad innan så måste ni passa på nästa gång det är dags. It's fabulous!

Semesterstress i Söderköping

2011-05-30T22:48:00.001+02:00

Här ligger jag helt utmattad på en säng i ett helt fantastiskt vackert rum i Söderköping. Söderköping kan ju vara Sveriges finaste stad och nu är vi här och ska spela imorgon. Idag har vi spelat, repat, firat vår kollega på fantastiska restaurang J i Nacka och sen åkt hit. Nu är jag helt slut. Min tå gör ondare och ondare och vill inte alls samarbeta. Jag känner mig stressad över att den här sommaren bara kommer svischa förbi utan att jag kommer hinna njuta av den, varken själv eller tillsammans med Robert, och sen är det dags att jobba, igen, och sen ska vi vara ifrån varandra, igen. Det är kanske egentligen roligt att ha hela sommaren planerad, men det är inte min starka sida... Jag tycker om att ta dagen lite som den kommer... När blev jag så vuxen att jag har stress över att semestern ska ta slut redan innan den börjat?

Tyska-gurk-smittan

2011-05-29T23:34:00.008+02:00

Långkokt basilika och lime-kyckling

vanlig sallad med feta, mangold, valnötter och avokadoolja

mammas gudomliga potatissallad med senapsdressinggood shit

Jag har haft en heldag hos min fina mamma och vi gjorde det vi gör bäst. Gick promenad, skämtade rått, pratade viktigt och strunt och gjorde galet god mat som vi sen åt tills vi inte kunde stå ordentligt.

Stå ordentligt kan ju inte jag göra iaf eftersom min tå-skada gör sig påmind hela tiden. Dessutom verkar jag ha fått någon slags klump i halsen som inte vill gå bort. Inte ens efter kan jang, bikarbonat i vatten (ehh, japp... lite schaman-medicin det där), en hutt whiskey eller tre timmars tystnad vill den ge med sig... Ingen halsfluss nu väl?

Imorgon ska vi spela föreställning på teatern och efter det ska vi fira Teresa, vår underbara ekonomiansvariga polska, som fyllt 60 år, efter det åker vi direkt till Söderköping där vi ska spela på tisdag. Ingen tid att vara sjuk alltså, men eftersom jag fick frikort nu när jag kollade tån (har ju varit några besök i år med min strulande axel) så kanske jag borde passa på att skaffa nån trendig sjukdom. Den där tyska-gurk-smittan är väl den som är mest på tapeten nu?

Mamma

2011-05-29T14:15:00.001+02:00

Idag är det mors dag och det firar jag så klart med att åka till min cool cat med hennes favoritblommor och låter henne bjuda mig på mat. Pistolen har flyttat på sig sen sist och ligger nu laddad och klar i fönstret istället.

Tur i oturen

2011-05-28T16:44:00.002+02:00

Fan va sjukt.

Här har jag häckat nästan hela dagen hemma, förutom en lite tur till akuten på morgonen där det konstaterades att jag fått en spricka i det lilla benet i lilltån samt en sväng till affären har jag inte varit ute. Och vilken jäkla tur det var. Sjuka grejer kan hända var som helst, men det är alltid läskigt när det händer på ett ställe där man rör sig ofta.

Läs här!

Stämpla och sakna

2011-05-27T22:04:00.005+02:00

Jag är så saknig. Vet inte vad det är med mig. Vi har spelat ikväll för en skola som kom hit till tockholm på klassresa från Valdemarsvik och det gick jättebra och var roligt. Tyvärr fick jag en ordentlig stämpling på lilltån i en av sketcherna då jag är barfota och nu har jag så ont att jag är lite orolig att ett ben gått sönder i foten...

Det finns fyra personer jag tänker väldigt mycket på just idag och som jag saknar ända in i märgen. Tråkigt att känna såhär på en fredag. Jag vill inte sakna mera nu.

Angenämt uppvaknande

2011-05-27T09:21:00.003+02:00

För ungefär ett år sedan höll jag på att måla hemma i mitt kök och hörde plötsligt ett oväsen som inte egentligen lät som oväsen. Det lät som ur en film. Det lät som hundratals barn som strömmade ner för gatan. Som att de hade tagit över stan.

Tillslut var ljudet nästan öronbedövande och när jag tittade ut genom fönstret kom där en fantastisk syn, nämligen en barndemonstration. "Äntligen", tänkte jag. För barn har ju oftast väldigt bra och kloka åsikter om hur det ska gå till här i världen, typ, inget krig, var rädd om miljön, gratis glass till alla....

Då för ett år sedan, hann jag inte få upp kameran, men alldeles nyss när jag hade snoozat en gång och just skulle vända på mig och somna om hörde jag det där ljudet på lång, långt håll... Nu kastade jag mig ur sängen och rafsade fram kameran för att visa er hur fint det ser ut och låter. Tuffa är de! Ut i regnet bara!

Ååååh, jag blir alldeles lycklig i själen av deras små skanderande stämmor. Snacka om livsglädje och energi! Nu var det ju iofs inte en demonstration utan mer en slags fredsvandring där olika grupper hade olika av världens länder som de hejade på och viftade landets flagga frenetiskt. Fint iaf!

Det tog nästan aldrig slut och hela tiden stannade folk för att beskåda denna besynnerliga syn. Bästa sättet att vakna!

Att se fram emot

2011-05-27T00:01:00.003+02:00

Vad jag ser väldigt mycket fram emot just nu:

Att bli sambo med Rob! Ingen mer distans tack! Oooooohhh ja, just det, det var ju det där med Finland ja... men den dagen den sorgen.

Harriets och Oskars bröllop med tillhörande Norrlandstrip med mamma, Rob och Becks

USA-resan med pappa, Rob, bror och syster under juli. Första gången för mig i staterna.

Att få bada ute.

Att Robert ska komma hit.

Att Robert ska hälsa på.

Att Robert ska flytta hit.

Torsdagstidig

2011-05-26T08:41:00.001+02:00

Det är Inte varje dag jag kommer en hel timme för tidigt till spelplats... Var lite förvirrad när jag ställde klockan mitt i natten. Men nu är jag alltså på plats i Mörby och det gör mig faktiskt ingenting. Det är snarare rätt skönt att få en stund i solen innan vi börjar packa in. Och om jag minns rätt finns det café tvål och handdukar här så det här kommer nog bli en bra dag.

Pissig lista

2011-05-26T05:32:00.003+02:00

Usc, jag hade en riktigt pissig onsdag. Det var inte mycket som kändes skoj alls faktiskt. Uppförsbacke hela dagen. Vid nio kastade jag in handduken och somnade i sängen med linser och smink men fullt medveten om det. Jag orkade inte bry mig riktigt. Nu är jag vaken i ottan istället men ska sova i en timme till innan jag måste bege mig.

Eftersom onsdagen var så pissig kommer här en liten lista på några av de saker jag verkligen ogillar:

När det inte finns tvål på toaletter. Detta är förekommande på vissa skolor och det gör mig helt galen. Särskilt när det inte finns tvål på toan i tjejerna omklädningsrum i gympahallar. Tänk att dra ut en nersölad tampong och inte kunna tvätta händerna orfentligt efteråt! BLÄ!

När det inte finns något att torka händerna på på toalette. Jag ogillar oerhört skarp att vara fuktig om händerna när man tvättat dem. Helst ska det finnas ordentliga pappershanddukar, men om inte det finns måste det finnas typ en vanlig handduk eller nåt!

Att bli blöt på strumporna. U-S-C-H

När någon som just har rökt sätter sig bredvid, framför eller bakom mig på bussen. Det är inte alltid det finns ett ledigt säte att byta till och då vill jag dö lite (och det gör jag ju även indirekt med rökarens äckelgiftandedräkt som ett moln omkring mig).

Att bli slagen jättehårt på smalbenen av en blind man som känner sig fram på bussen med sin vita pinne. Ok, det har bara hänt en gång, men det var fett oskönt.

Liljekonvaljer, tv och nervositet

2011-05-24T23:18:00.002+02:00

Åh, jag ÄLSKAR Stockholm och mitt kära Södermalm. Nyss var jag på promenad med min vän och granne Ida runt Årstaviken. Hon tog med mig på andra sidan vattnet där jag bara varit en enda gång förut och det var så fint att jag nästan dog. Vi plockade liljekonvaljer och förgätmigej och allt var så grönt och vackert att det inte kändes att det blåste en hel del.

Fram och tillbaka till Dalarna på en dag, det är inte varje dag, men jag måste säga att det kändes helt värt det. Vi har blivit bortskämda nu både igår och idag med riktigt fina publiker och utan dem vette sjutton hur jag hade orkat. Min axel har börjat värka lite igen och tillräckligt med sömn har jag inte lyckats få på år och dar känns det som. Idag var dessutom SVT och filmade lite korta inslag under föreställningen som ni kan se HÄR.

Nu är jag nervös för imorgon ska vi spela en sketch som vi aldrig gjort förut... Det kan gå lite hur som helst. Men jag är nog inte lika nervös som mina fina vänner Malin Molin och Hanna Roth som BÅDA två just nu är i fjärde och sista intagningsprovet på scenskolan i Malmö! Alla tummar hållna för er mina små grisar!

En diva i Dalarna

2011-05-24T11:58:00.001+02:00

Såhär divig känner man sig i Säter i Dalarna idag. Eller nä, egentligen inte. Det är bara tisdag och jag är helt slut i både kropp och själ. Inte så konstig kanske efter möhippa, middag med vänner och kärlek, fika med världens finaste musikalflickor och föreställningar. Nu är vi som sagt i Dalarna och det är härligt för här är alla så oerhört trevliga. Nu är det tur att det bara är tre spelveckor kvar. Sen blir det ledigt. Åh, vad jag behöver det.

(Mö)hipp hurra!

2011-05-21T19:11:00.001+02:00

Vilken dag! Från tidig morgon har vi firat min käresta, fantastiska, underbara kusin Harriet på hennes möhippa här i Uppsala. Det började med kidnappning i hemmet, fortsatte med brunch i stadsparken, vidare till en riktigt svettig dansklass i sann 80-talsanda som jag höll i (det var koreografin till den jag gjorde igår under rubriken hemlisch) och nu har vi precis badat och relaxat på äventyrsbadet Fyrishov där det bjöds på både vattenrutschkanerace och discodans i vattnet. Men nu har jag precis kramat flickorna farväl och ska åka hem igen, för där väntar min älskling. På riktigt. Inte i telefon. Helt knäppt!

Jag ska inte skvallra

2011-05-20T20:43:00.001+02:00

Måste bara säga att igår när min mind var lite deppig blev andra fellow bloggare outade på text-tv ...

Hemlisch

2011-05-20T16:05:00.003+02:00

Just nu håller jag på med en hemlig grej som är ganska fysiskt utmattande och jag vill bara gå och lägga mig hela tiden... Imorgon ska jag avslöja vad det är för något.

Strax ska jag dock gå och klippa mig. Det händer ca en gång i halvåret och jag får alltid skämmas och be frisören om ursäkt för att jag har så fult hår... Nu är det så slitet att jag ibland tror att nån har lagt kråkris (de torra kvistarna längs ner på granen som är så bra att elda med, ni vet?) bredvid mig på kudden. Ska bli SÅ skönt att bli av med det.

Kan inte fatta att det är fredag riktigt... Det är nog för att min helg är fullspäckad. Egentligen skulle man ju sätta sig ute i solen och ta ett glas rosé eller bubbel, men vi får se om jag orkar det. Vad är era fredagsplaner?

En varningsklocka

2011-05-20T15:54:00.003+02:00

Ledsen för totaldålig uppdatering. Skäms lite. Har jobbat som en gnu (för det vet vi väl alla hur hårt de jobbar?!). Igår körde vi 3 föreställningar här på mitt kära Södermalm och även om det var roligt och gick bra så sög det lite musten ur mig. Dessutom har det tärt på mig lite mer än vanligt det här med att leva ca 60 mil ifrån den jag håller kär. Det är inte helt enkelt vill jag lova. Jag är rätt keff på att prata i telefon. Jag gillar det inte alls egentligen. Men det är liksom inte så mycket annat vi kan göra just nu och då blir det lite ledsamt och jobbigt ibland. Dock är det mindre än en månad kvar till sommaren och då flyttar Rob hit igen en stund. Nog tjatat om det.

Roligast igår var att få träffa min älskade kollega Linn igen. Ni vet, hon som blev sjuk i Berlin och fick stanna kvar där på sjukhuset när vi andra åkte hem. Linn har tillfrisknat från både halsfluss och lunginflammation men är sjukskriven t.o.m augusti! Läkarna är inte helt säkra än på varför hennes ena hjärtklaff inte stänger sig ordentligt och det måste de reda ut. Men hon är iaf inte dödssjuk nu och det var så underbart härligt att se henne. Förhoppningsvis blev det en varningsklocka för både henne och oss andra och nu vidarebefodrar jag det även till er: JOBBA FÖR BÖVELEN INTE MED FEBER! Det är så urbota dumt och kan göra dig så himla mycket sjukare lite senare i livet. Lyssna på kroppen och inte på hjärnan ibland!

Pris

2011-05-17T23:50:00.004+02:00

Nyss hemkommen från Göteborg där vi spelade vår sista föreställning för ungdomsstyrelsen innan sommaren. Linserna svider i ögonen och ändå kan jag inte förmå mig att gå och lägga mig. Det känns helt sjukt att det var idag vi spelade i Gbg och igår som jag satt i min fina systers kök och drack te och pratade om allt och fick träffa en speciell person i hennes liv som jag också tyckte så mycket om på direkten. Tiden går så snabbt. Särskilt efter en fem timmar lång bilfärd. Då hinner allt kännas som om det hände för flera år sedan.

Jag kan inte fatta riktigt att det bara är tisdag... Borde det egentligen inte vara fredag? Det känns som det i kroppen. Och i huvudet. Tisdag är en sån keff dag. Den är inte den första dagen på veckan och därmed en dag man kan räkna med är lite jobbig. Den är inte en mitt-i-veckan-dag och den är verkligen inte åh-snart-är-det-helg-igen-dag. Den är bara keff.

Det trevligaste med den här tisdagen var nog den glada nyheten att en av Sveriges absolut bästa och mest intressanta författare, Jonas Hassen Khemiri, fått ett fint pris för sin pjäs Invasion!, som översatts till engelska och spelats nu under våren i New York. Om det kan ni läsa HÄR. Det vill ni alldeles säkerligen läsa om för JHK verkar vara en oerhört smart och sympatisk person, och han blev inte precis slagen med fulkäppen som barn heller (detta uppmärksammade både min mor och min syster för flera, flera år sedan medan jag tyckte att han mest såg ut som någon slags bönsyrsa i mänsklig form).

Ok... inte ett spretigt inlägg alls detta. Jag tror nog jag vinner mig nåt slags pris själv snart. Jag är rätt säker på att åtminstone vara runner-up till det prestigefulla priset "Starkast ovilja att gå och lägga sig trots sandpapperögon och tydlig saknad av röd tråd i samtal och blogginlägg".

Lilla lilla lillasyster

2011-05-16T23:21:00.001+02:00

Idag har jag fått träffa världens bästa syster i hennes otroligt mysiga lägenhet här i Göteborg och för första gången någonsin kände jag att jag skulle kunna bo här någon gång... Men inte nu. Mycket saknad i bröstet på en gång. Både syster och kärlek fattas mig. Tur då att jag har ett så roligt jobb som väger upp litegrann.

Regn hos mig

2011-05-15T18:26:00.001+02:00

Nu är vi på väg igen i vår lilla turnébil. Den här gången till Götene. Jag känner mig alldeles trasig av saknad inuti. Kanske är det någon slags inbyggd söndagsångest eftersom vi nästan alltid måste säga hej då till varandra på söndagarna? Som tur är har jag väldigt fina kollegor som det känns tryggt och bra att vara med. Jag älskar verkligen mitt jobb just nu. Det är mycket lättare att resa omkring när det är ljust och varmt ute. Men usch vad jag saknar Robert nu. Det är så himla tungt att inte veta när vi ska ses igen.